Fick betala fullpris på bio för bebis

Filmstaden i Umeå gick inte med på att släppa in Albin, 6 veckor, i salongen utan biljett.

- Va, skojar de med mig, eller? Jag trodde inte det var sant när de sade att vi måste ha biljett också till bebisen, säger Jana Lillepea i Vindeln.

Hon är mamma till Albin, som kanske är den yngste betalande biobesökaren någonsin. Hela familjen hade åkt de 55 kilometrarna från Vindeln för att se en barnfilm på Filmstaden i Umeå. De hade köpt biljetter till alla utom Albin, som då var fem veckor gammal och förstås inte skulle ha någon behållning av föreställningen. Det godkände inte den kvinna i personalen som kollade biljetterna.

Att kräva fullprisbiljett av en femveckorsbebis är helt i sin ordning enligt Filmstaden.

- Vi måste redovisa alla som är i salongen. Dels av säkerhetsskäl vid eventuell utrymning, dels för att vi har ett avtal med den som gjort filmen och vi måste redovisa hur många som sett föreställningen, säger Thomas Runfors, informationschef på SF Bio.

Albin själv tog det hela med ro och sov sig igenom hela filmen.

http://www.vk.se/586692/fick-betala-fullpris-pa-bio-for-bebis

Fick snigel i wokmixen

Wokgrönsakerna från Coop Konsum hade en oönskad krydda. Med i paketet fanns en död snigel.
- Jag tänkte direkt på mördarsniglar. Vi fick slänga hela middagen, säger Christel Lund från Skurup.

Christel, 42, hade planerat en trevlig middag för vänner som hjälpt henne flytta hela dagen. Bland annat skulle hon servera en classic wokmix från Coop.

”Det var jätteäckligt”

– Med bland grönsakerna fanns en snigel. Och det var inte bara skalet. Det var jätteäckligt, säger Christel Lund.
Samtidigt ställer hon sig frågande till Coops kvalitetskontroll.
– Hur kan det här ske med så mycket kontroller?
Märit Wikström, informatör på Coop, beklagar händelsen.
– Vi ber naturligtvis om ursäkt å kundens vägnar.

Ska kontrolleras

Hur kan det här ske?
– Det är svårt att svara på. Kunden bör skicka in förpackningen så får vi kontrollera det här med leverantören, säger Märit Wikström.
Christel Lund kommer bli kompenserad av Coop för den förstörda middagen.
– Jag hoppas att jag slipper uppleva det här igen, säger hon.

http://www.expressen.se/kvp/fick-snigel-i-wokmixen/

Kritik mot E4-bron – ”Det är rent livsfarligt”

Den provisoriska bron över E4 vid Skönsberg har inte hunnit öppna än.
Men den drar redan på sig klagomål.
– Det är så långt och brant upp till bron att det skulle behövas släplift, säger 74-årige Skönsbergsbon Sture Edlund.

Byggnationerna runt nya E4-dragningen gör att tunneln ­under E4 vid Skönsberg inte går att använda.

Därför lade Trafikverket för någon vecka sedan dit en pro­visorisk bro över E4. Den ska finnas på plats i minst ett och halvt år och hjälpa gående och cyklande mellan Skönsberg och Haga. Bron är tänkt att öppna i slutet av den här veckan.

Men redan innan öppnandet kommer det alltså protester från äldre i området.

– Det är rent livsfarligt att ta sig upp till bron på Skönsbergssidan. Det är ännu värre att ta sig nedför backen, säger Sture Edlund.

Förstår problemet

Sture Edlund säger att många äldre i området klagat. Själv är han ingen ungdom längre och han får ta det väldigt försiktigt när han stegar upp och ner i det hala väglaget.

– Ramlar jag här kommer jag fan inte upp någon mer gång, säger han.

Trafikverkets Mats Lögdahl, projektledare för E4 Skönsbergssidan, säger att han förstår problemet. Men att det här var enda möjliga platsen att placera en bro.

– Vi kan inte göra något åt ­topografin. Men när bron öppnas kommer vägen att sandas. Efter vintern kommer det också att göras ett vilplan med ­bänkar i backen som leder upp till bron.

Inte imponerad

Så att de som har det jobbigt att gå hela uppförsbacken slipp­er stå i lutningen och vila. Men Sture Edlund är inte ­imponerad.

– Jag har svårt att se hur de som har rullator ska klara backen. När vi hade tunneln var det inga problem att ta sig över E4.

Mats Lögdahl säger att provisoriet över E4 kommer att ­finnas i minst ett och ett halvt år. Sedan ska det komma en bro där tunneln går i dag. På den bron kommer det att finnas gång- och cykelvägar.

http://dagbladet.se/nyheter/sundsvall/1.4427847-kritik-mot-e4-bron-det-ar-rent-livsfarligt-

Det är inte min gubbe

Efter att ha legat på Mora lasarett i fem dagar blev Monika Israelssons 84-årige pappa utskriven förra onsdagen.
När sjukbilen dök upp på gårdsplanen hemma i Järna var hennes mamma riktigt glad.
Men när maken kliver ur bilen i joggingbyxor, vit lång sjuhuscardigan, vinterskor och en väska i handen fick hon sin livs chock.

– Hennes första reaktion var att ”det här är inte min gubbe”. Det som pappa ägde var en strumpa, vinterskor och nessecär, resten hörde till sjukhuset och någon annan patient, säger Monika Israelsson.

Byxorna är borta I väskan som tillhörde en annan patient på sjukhuset fanns kläder, glasögon och en plånbok med pengar i. Hennes far hade inte sin vinterjacka med sig hem och hans egna byxor är borta på Mora lasarett.
– Man vet inte om man ska skratta eller gråta. Jag tycker synd om äldre personer om dom ska bli behandlade på det här viset. Man kan verkligen ställa sig frågan om det får gå till så här, tillägger Monika Israelsson.
Hon tycker att det är mycket märkligt att man inte har större koll på patienternas värdesaker och tillhörigheter.

Skickat tillbaka plånboken Hennes bror var redan samma dag som deras far kom hem i kontakt med Mora lasarett. Något direkt svar på varför han fått fel kläder och en annans värdesaker när han skrevs ut har man inte fått. Väskan med plånbok, pengar och allt annat har man skickat tillbaka till Mora med hjälp av en företagare i kommunen som kör sjuktransporter.
– Pappa är 84 år och var omtöcknad under sjukhusvistelsen, men man tycker väl att han ska få komma hem i sina kläder från ett lasarett. säger Monika Israelsson.

http://www.dalademokraten.se/Vasterdalarna/Det-ar-inte-min-gubbe/

Bommarna stannade nere i flera timmar

Både i måndags och tisdags gick järnvägsbommarna ner i Bergagärde strax utanför Herrljunga – utan att det kom något tåg.
– De stannade nere i flera timmar, säger Lennart Larsson som bor granne med Boråsbanan.

Inte nog med att bommarna åkte ner utan att det kom några tåg, lamporna blinkade och det ringde dessutom högt hela tiden.
– Det pågick under flera timmar! Och vem ska man ringa till då undrar jag, säger en upprörd Lennart.

Det finns ingen som helst information eller telefonnummer att tillgå i närheten av järnvägsövergången, om något fel skulle inträffa. Båda dagarna tog det ganska så exakt tre timmar från det att de boende väl fick tag på rätt person på Trafikverket tills problemet var åtgärdat.

PÅ TRAFIKVERKET får AT till slut tag på Olle Mornell som är förvaltningsledare för plankorsningar, det vill säga järnvägs­övergångar likt den i Bergagärde. Jag beskriver vad som hände och frågar hur man ska veta vart man ska ringa när det händer något liknande.
– Är det ett riktigt nödfall ska man ringa 112, annars kan man ringa Trafikverkets kundtjänst på 0771-242424 som har öppet dygnet runt. Där är det alltid någon som svarar, säger Olle Mornell på Trafikverket.

Men hur ska man som medborgare känna till det numret?
– Det numret har vi gått ut med i telefonkatalogen. Sedan kan man hitta det på vår hemsida också, säger Olle.

LENNART HADE letat just i telefonkatalogen, men där hittade han inget nummer som kunde hjälpa honom. AT hittade inte heller något nummer till Trafikverket i 2012 års telefonkatalog för Herrljunga.
– Det slutade med att min granne till slut hittade rätt nummer efter att en vän surfat på internet, berättar Lennart.

En bieffekt av att bommarna stannade nere var att Lennarts fru till slut blev tvungen att sicksacka med bilen mellan bommarna för att komma hemifrån.
– Det är givetvis inte bra, men vad ska man göra, säger Lennart.

PÅ TISDAGEN upprepade sig bommarnas märkliga beteende när de stannade nere, trots att det inte kom några tåg. Enligt Trafikverket berodde måndagens störning på så kallad spårledning, det är ett automatiskt system som säger ifrån när det är ett tåg på väg. Men så var det alltså inte denna gången.

– Det är inte bra när det blir så. Men det är bättre att bommarna stannar nere än tvärtom, säger Olle Mornell, förvaltningsledare för plankorsningar, Trafikverket.
När det gäller tisdagens fel så har Trafikverket inget svar på vad som blev fel.
– Reparatören hittade ingen orsak till varför, enligt hans rapport, säger Bodil Samuelsson, pressinformatör Trafikverket.

http://www.alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=9776&sidnamn=HERRLJUNGA

Fiskpinnen innehöll ett stort vasst ben

Middagstiden var kommen, och hemma hos familjen Björklund i Grundsjön stod fiskpinnar på menyn.
Måltiden fick dock ett abrupt slut när sonen Jack, 6,5 år, plötsligt fick ett stort vasst ben i munnen.
– Hade han inte upptäckt det utan satt det i halsen vet man ju inte vad som kunde ha hänt, säger mamma Lotta.

Middagsbordet var dukat och alla satt till bords. Allt var sig likt hemma hos familjen Björklund i Grundsjön. Ända fram tills det kom en plötslig reaktion från den sexårige sonen Jack.

– Han hade fått ett ben i munnen, och inte vilket ben som helst. Det var över två ­centimeter långt och väldigt vasst, säger mamma Lotta.

Kunde ha slutat illa

Allting gick dock bra, men som småbarnsförälder och bosatt i en liten skogsby långt från allfartsvägarna så kan hon inte låta bli att tänka på vad som kunde ha hänt.

– Tänk om han hade satt det i halsen. Då kunde det ha slutat hur som helst. Att få hit en ­ambulans tar ju minst 45 minuter, säger Lotta.

Direkt efter upptäckten gjordes var hon i kontakt med ­producenten av fiskpinnarna men fick då, som hon upplever det, ett mindre engagerat gensvar.

– Han sa de skulle göra en ­notering om det, men när jag ringde i dag (läs tisdag) igen så sa de att jag skulle skicka in ­benet och förpackningen till dem så de fick analysera vad som gått fel, säger hon.

Förpackningen i frysen

Tveksamheten till fiskpinnar tror hon däremot blir svår att bli av med.

– Jag brukar förknippa fiskpinnar med malet fiskkött, inte stora benbitar, säger hon, utan att veta vad som kommer hända med de förpackningar som fortfarande finns kvar i frysen där hemma.

– Efter det här så vet jag inte om någon vill äta dem. Vi kommer säkert äta fiskpinnar fler gånger, men då gör jag nog dem själv, avslutar Lotta.

http://dagbladet.se/nyheter/ange/1.4408826-fiskpinnen-inneholl-ett-stort-vasst-ben

De hugger oss mitt i hjärtat

Grillfester, konserter och somrigt häng. Allt kan snart vara ett minne blott. Det menar boende på Magistratsvägen som rasar över kommunens planer om att bygga höghus i Borgareparken.
– Parken är vår trädgård och för många av "Maggans" boende den enda chansen till natur, säger Birgitta Mårtensson, som tillsammans med sina grannar startat en namninsamling för att stoppa bygget.

På bara några dagar har de fått ihop ett par hundra namn på sina listor.
– Vi har gått från dörr till dörr för att få underskrifter, för så här får det bara inte gå till, säger de.
Kommunens program till detaljplan för Norra Fäladen och Borgareparken innebär, om den går igenom, att 6 000 kvadratmeter av Borgareparken, samt 700 kvadratmeter av Svenshögskolans skolgård tas i anspråk.
– Många på Norra Fäladen bor i trånga lägenheter och har inte tillgång till bil. Parken blir deras enda chans att komma ut, säger Monica Persson, som bott och arbetat i området i många år.

Ett pulserande hjärta

Borgareparken består i dag av fem hektar grönytor som används flitigt för olika slags aktiviteter.
– Parken är det pulserande hjärtat på Fäladen. Dit går man för att lyssna på musik på somrarna, ha grillfest, eller för att spela boll. Och det är inte bara vi på Magistratsvägen. Folk vallfärdar från både Kämnärsrätten, Delphi, Annehem och St Hans backar. Ofta får man gå och lägga ut sin filt tidigt på morgonen för att ens få någon plats, berättar Birgitta Mårtensson.

Blir seniorbostäder

Om bygget blir verklighet kommer Borgareparkens nordvästra del, som i dag bland annat inrymmer kvarterets hundrastgård, att försvinna. Istället bereds plats åt tre hus på 4-5 respektive 10-11 våningar. Dessa med plats för cirka 65 bostadsrätter avsedda för seniorer.
– Med tanke på vad de där lägenheterna kommer att kosta, så är det knappast våra gamla som kommer att bo där, säger Birgitta Mårtensson
– Och frågan är vart vi andra ska ta vägen? Vi kommer ju inte tillåtas spela boll och hålla låda, med pensionärer in på knuten, säger grannen Annika Behm.
I kommunens program till detaljplan ingår även två höghus för LKF i nuvarande kvarter Bullerbyn.

http://lund.lokaltidningen.se/de-hugger-oss-mitt-i-hjartat-/20120214/artikler/702159856/2263