måndagen den 29:e mars 2010

Sotaren kommer för ofta


Sen jag satte in min träpelletsanläggning har sotaren varit här tre gånger varje år. Det kan inte vara rätt för var jag än läser om sotningsfrister, står det två gånger., säger Svante Svensson i Kårböle.

Hans irritation är förståelig för han är en av dem som drabbats av de otydliga skrivningarna i kommunens sotningsreglemente.

– När jag pratade med sotaren sa han att det skulle vara tre, fastän det bara står två. Jag tänker kräva återbetalning av de onödiga sotningarna, säger han irriterat.

Skorstenfejarmästare Jörgen Olsson håller med om kritiken i sak:

– Det har varit otroligt luddigt, och det här är inte unikt bara för honom.

2008 fanns det 389 pelletsanläggningar i kommunen, de flesta av dem har haft sotning tre gånger om året. Och så kommer det att förbli.

För nu har reglerna har fått en tydligare utformning efter beslut i bygg-, miljö och räddningsnämnden, BMR.

http://helahalsingland.se/ljusdal/farila/1.1920544--sotaren-kommer-for-ofta--

fredagen den 19:e mars 2010

Det finns inte ord för det här


Alla deltagarna på tisdagens PRO-möte verkade eniga i åsikterna om banken.

– Jag tycker inte om att de lägger ner. Jag vägrar ta ut pengar i automaten, jag kopplar inte det med alla siffror, säger Marianne Karlsson, som var på mötet.
När banken nu lägger ner så måste hon åka in till kontoret på Storgatan.
– I bland måste man ju. Jag tvivlar på att någon annan bank öppnar här, men jag hoppas det, säger hon.
Flera av mötesdeltagarna trodde inte att de skulle få uppleva dagen då banken la ner i Lindsdal.
– Det finns inte ord för det här. Vi är vana att ha banken här, jag har varit kund sedan vi byggde hus 1964. Lindsdal expanderar ständigt och så stänger de banken. Först var det posten och nu banken. Vad blir nästa? säger Gun-Britt Danielsson.
På mötet pratades det om ytterligare ett alternativ, nämligen Ica-banken. Framöver kommer ett möte hållas för att informera om hur den fungerar.
– Jag vet väldigt lite om det, men det verkar vara ett bra alternativ, säger Gun-Britt Danielsson.

http://www.barometern.se/nyheter/kalmar/det-finns-inte-ord-for-det-har(1830766).gm

måndagen den 15:e mars 2010

Vinnarna avslöjades innan sändningens slut


Svenskarna hade laddat upp hemma i sofforna inför den rafflande finalen av ”På spåret”.
Men SVT:s tabbe förstörde allt då vinnarna avslöjades på hemsidan innan programmet var slut.
– Här har man sett nästan varje program i två år, så får man veta vinnarna tio minuter innan, säger Philip Semmler, 15.


I går klockan 20.00 sändes finalen av det populära programmet ”På spåret”.

Finalen blev oerhört jämn och rafflande mellan Hélène Benno och Peter Apelgren i dressinen mot förstaklassresenärerna Johanna Koljonen och Marcus Birro.

Men dramatiken förstördes av SVT:s tabbe.

21.00 publicerade SVT vilka som vann finalen av ”På spåret” på hemsidan.

Men vinnarna Birro och Koljonen korades i tv först sju minuter senare.

Och bara några minuter innan uppmanade programledaren Kristian Luuk tittarna att gå in på hemsidan och svara på en extrafråga om Göteborg.

Peppade hela dagen
Det var precis vad Philip Semmler och mamma Sara Ottosson, som spänt följde finalen hemma i Göteborg, gjorde.

– Jag hade peppat hela dagen inför finalen. Och då var den en musikpaus kunde man gå in för att läsa en extrafråga om Göteborg. Men då läser jag att Marcus och Johanna hade vunnit, säger Philip.

– Jag blev förbannad och besviken. Här hade man sett nästan varje program i två år och det är final, det var så himla spännande. Jag blev jättebesviken.

”Vi ber om ursäkt”
På SVT bekräftar man att vinnarna publicerades på hemsidan innan programmet var över.

– Det är jättetråkigt och vi ber om ursäkt för det. Det är den mänskliga faktorn som ligger bakom. Det var tidsstyrt till att publiceras 21.00 men någon i kedjan hade missat att programmet gick tio minuter över tiden, säger Niklas Ahlgren, gruppledare på SVT Kommunikation.

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article6770640.ab

onsdagen den 10:e mars 2010

Vi hade aldrig flyttat hit om inte bussarna gått

















Demush Shala flyttade till villan på Sintervägen i Krondiket med sin familj i höstas. Då gick bussarna för fullt.
- Hade jag vetat att de skulle dra in bussarna hade vi aldrig flyttat hit. Jag har fyra döttrar som jag kommer att tvingas skjutsa till och från skola och förskola. På olika tider, säger han uppgivet.


Demush Shala har ett eget företag på Ingarvet sedan fyra år tillbaka.
- Jag kan visserligen gå ifrån då och då. Men inte så ofta som jag tvingas göra nu. Jag kan inte heller be mina kunder vänta under tiden jag skjutsar döttrarna.
Han räknar med att tvingas skjutsa dem 5-6 gånger per dag. Han ser fram emot våren och sommaren när de äldsta kan cykla till skolan.
Men yngsta dottern som är fyra år och går i förskolan måste ha skjuts.
- Tidigare åkte hon buss med min fru. Men min fru har inget körkort så nu blir det jag som får skjutsa henne.

DD har tidigare berättat att Krondiksvägen stängs av för all trafik i dag, onsdag. Det är oklart om den kan öppnas igen. Stiftelsen Stora Kopparberg äger marken där vägen går och enligt Gunnar Sköndahl, vd, mår Krondiksdammen inte bra av trafiken som går längs dammen.
Nu måste Demush Shala och hans grannar antingen gå till hållplatsen på Nedre Krondiksvägen, cirka en kilometers promenad, eller till den på Krondiksvägen-Lilltorpsvägen för att komma till bussen.
- Går man till Nedre Krondiksvägen kan man lika gärna gå ända l skolan, säger Mimoza, 14.
Demush Shala pekar på de stora snödrivorna som gjort att vägen utanför huset smalnat.
- Vem vill släppa barnen längs den här vägen som det ser ut nu. Och nu är det ändå ljust. Aldrig i livet att jag släpper dem i mörkret i höst.
- Nu kommer de inte heller att kunna ta bussen till sina aktiviteter som de gjort tidigare, det är allt från dans till fotboll.
DD följer med till Krondiksvägen där 707:an stannar.
Nicole Arrman som bor i villaområdet här på andra sidan vägen hoppas tvärtom på en permanent stängning av vägen.

- Då kan vi få en rejäl sandstrand här. I dag måste barnen passas noga när de solar. En del ligger ända in på vägen. En playa vore härligt.
Det har pratats om en lösning av dammproblemet i 15-20 år, säger Lars-Erik Mååg (FP) ordförande i trafik- och fritidsutskottet.
- Men vi kan inte fortsätta köra bussar på en väg som inte finns. Och kulturintressen gör det svårt att hitta andra vägdragningar.
Mikael Rosén M-kommunalråd, betonar att kommunen försöker hitta en lösning på problemet om det är möjligt.
- Men vi har ingen skyldighet att se till att det går bussar överallt i kommunen. Det gör det inte i dag.

http://www.dalademokraten.se/sida/id/111063/

tisdagen den 9:e mars 2010

Nu tvingas Elis skala sin potatis


Elis Blomqvist, 91 år, äter varje dag lunch vid äldrevårdens restaurang Springkällan i Rättvik. Sedan den oskalade potatisen infördes har matstunderna blivit ett irritationsmoment.
- Många tvingas att lämna potatisen eller äta den med skalet på. Det är inte lätt att vara darrhänt, säger han.


Snart 92-årige Elis Blomqvist har nyligen flyttat in i en äldreanpassad lägenhet vid Knekten i Enådalsområdet i Rättvik. Luncherna avnjuter han vid äldrevårdens restaurang Springkällan, även öppen för allmänheten.

I januari gick Rättviks kommun över till oskalad potatis vid alla sina kommunala kök. Reformen har gjort livet svårare för många äldre.

- Tidigare kunde man äta maten utan problem. Nu ser jag hur svårt många av oss äldre har det med att skala. De mest darrhänta lämnar helt enkelt potatisen kvar på tallriken - eller äter potatisen med skalet kvar. Personligen ser jag dåligt. Detta är ett tokigt beslut, säger Elis Blomqvist.


Beslutet om oskalad potatis är i förlängningen ett politiskt beslut. Den oskalade potatisen är ett direkt och konkret resultat av satsningen på det i många sammanhang hyllade Återtaget - det vill säga kommunens ambition att bli självförsörjande på behovet av råvaror vid de kommunala köken.

- Vi är numera självförsörjande på potatis. Därför gick vi över till oskalat. Vår kravpotatis odlas utan gifter och på ett sätt utan konstgödsel att potatisarnas storlekar varierar helt naturligt. Det i sin tur gör att en maskinskalning skulle innebära ett omfattande svinn. Kanske så mycket som 50 procent, säger han.

Odlingssäsongen 2009 var också usel, kylan gjorde storleksvariationerna extra stora.

- Därför serverar vi numera all potatis oskalad vid samtliga kommunala kök- från förskolan till skolan och äldrevården, säger kommunens kostchef Sven-Erik Wallin.

Han förstår att vissa kan uppleva situationen som ett problem.

- Visst, men problemet är ändå i det stora hela väldigt begränsat. Inte minst sett till vinsten med ökad kvalitet och närodlat. De flesta äldre har nog också haft potatisen oskalad i det egna hemmet tidigare. Viss hjälp med skalning får dock de äldre vid de särskilda boendena. När det gäller hemtjänstens matlådor är potatisen fortfarande skalad. Jag tycker faktiskt att detta gått bättre än förväntat. Inte minst för de små förskolebarnen, säger Wallin.


Elis är inte nöjd med förklaringen.

- Ett dåligt beslut. De borde i alla fall ta ned skylten vid restaurang Springkällan - vilken restaurang i världen serverar enbart oskalad potatis, säger Elis Blomqvist.

http://www.dt.se/nyheter/rattvik/article600353.ece

torsdagen den 4:e mars 2010

Han sänker farten i protest


Chauffören Patrik Eriksson är förbannad på omkörningsförbudet för lastbilar på E6:an, som han menar får absurda konsekvenser. I protest sänker han farten.

Vad handlar det här om?

– Det är omkörningsförbud för lastbilar mellan Glumslöv och första avfarten till Malmö mellan klockan 6 och 9 samt 16 och 18. Jag åkte på böter på 3000 kronor för att jag körde om två lastbilar.

Vad hände?

– Jag fick för mig att förbudet var till 8. Några poliser låg några hundra meter bakom så de kom i fatt och vinkade in mig och skrev ut en böteslapp. Jag känner mig som ett offer i det här. Inte bötesfälld, utan rånad med lagliga medel.

Vad tänker du göra?

– Jag har precis börjat min protestaktion. Från och med nu och en obestämd tid framåt, beroende på vilka konsekvenser det här får, kommer jag att ligga runt 60 kilometer i timmen.

Varför?

– Jag vill skapa debatt. Säg att försiktige farfar är ute och kör och ligger i 65 km/h på motorvägen. Stöter jag på honom precis när förbudet börjar måste jag ligga bakom honom ända ner till Malmö. Bara för att jag inte får köra om, även om det är fritt, vilket skulle ta 7-8 sekunder. Och om jag får 5-10 bilar att sakta ner till 90 i 10-15 sekunder ska jag böta 3 000 kronor. Och om jag kör om kl 09.01? Man bötfäller inte en läkare som gör fel eller en brevbärare som levererar ett superviktigt brev fel.

Vad vill du uppnå med din protest?

– Jag vill att man ska släppa på den här lagen. Efter avfarten till Malmö är det helt plötsligt inte trafikfarligt för mig att köra om en annan lastbil längre. Syftet med lagen är att andra bilister inte ska behöva bromsa in så mycket. Men är det farligare att bromsa in när en lastbil går ut för att köra om än när en bilist, som legat bakom mig i 60 km/h, gör det?

Tror du inte bara att du skapar en massa ilska?

– Jo, men det är delvis meningen. Släpp på lagen slutar jag köra i 55-60 km/h. Jag vill påverka lagstiftarna som hittat på det här.

Känns det inte trafikfarligt?

– Jag har ringt och kollat med polisen och det finns inte reglerat någon lägsta hastighet på motorväg. Det är det svar jag fick.

http://hd.se/skane/2010/03/02/nagra-fragor/

onsdagen den 3:e mars 2010

Nu får det vara nog!































- Inte igen! Nu får det vara nog! Något sånär rättvist måste det väl vara! Varför är det vi som ska ha snövallen varje gång?
Barbro Nyström, 80, i Romme tillhör inte dem som brukar klaga, men nu är hon arg och tänker inte vara tyst längre


Nej, det är lika varje gång efter ett snöfall. När snöplogen kommer så skrapar de upp all snön på ena sidan, vår sida, säger hon.

Barbro berättar att hon ringt till Borlänge Energi och frågat om det måste vara på det här viset.

- De svarade att snöröjarna ska växla sidor efter varje snöfall så att inte samma fastighetsägare drabbas hela tiden, men det bryr de sig uppenbarligen inte om. Snön hamnar alltid på vår sida, säger hon.

Att det blir en vall på infarterna i villaområdena när snöplogen åker förbi kan hon förstå och acceptera.

- Ja, det får man ju räkna med när man bor i villa, men besvären måste fördelas rättvist.

Hon berättar om vallen som plogaren gjorde i förra veckan som var 60 centimeter hög och 130 centimeter bred.

- På andra sidan var det just inga vallar alls då.

Och i går var det dags igen. Snöplogen kom och fyllde hålet mellan Barbros grindstolpar med ett tjockt lager snö.

- Den här gången tror jag inte att jag orkar ta bort den, det är hårdare konsistens i dag, sade Barbro som hoppades få hjälp av vänner och bekanta.

http://www.dt.se/nyheter/borlange/article596569.ece

tisdagen den 2:e mars 2010

Ilska över nerkissad hiss


Det stinker av urin i hissen som för människor från järnvägsbron ner till Resecentrum. - Det är för jäkligt, säger Jan Håkansson som åker hissen varje dag.

I går morse låg det flera glasflaskor i hissen, en ask med avbrända tändstickor och annat skräp. Dessutom luktade det fränt av urin.
- När jag åkte med hissen i går morse flöt det urin över 75 procent av golvet. Detta möter äldre, handikappade och barnfamiljer varje dag, säger Jan Håkansson.
Han är upprörd över hur städningen av hissen sköts och sedan ett halvår tillbaka har han haft kontakt med Jernhusen som sköter fastigheten. Jan Håkansson berättar hur han först pratade med personalen på Resecentrumet och fick besked om att hissen städades varje dag.

- Men det är inte sant. Möjligen var tredje dag, menar Jan Håkansson.
En tid senare satt en skylt vid hissen med ett telefonnummer till Jernhusen som förvaltar fastigheten. När Jan Håkansson ringde Jernhusen blev han hänvisad till företaget Dalkia som sköter underhållet av till exempel hissar. I kontakten med Dalkia tycker Jan Håkansson att han blivit dåligt bemött.
På Dalkia minns Helena Truedsson mejlkonversationen med Jan Håkansson:

- Jag hänvisade till ISS, vi är två helt olika företag och jag kan inte agera nummerupplysning.
Joakim Tjerngren, teknisk förvaltare på Jernhusen i Malmö, beklagar att det är problem med hissen.

- Vi har tyvärr haft mycket problem med hissen som någon nyttjar som toalett, det har också varit skadegörelse. Sedan i februari har vi köpt till extra städning i hissen på natten. Dessutom går en vakt från vaktbolaget rond vid stationen på natten.

I Hässleholm pågår ett försök med stationsvärdar anställda av Jernhusen, kommunen och Skånetrafiken med syfte att öka tryggheten och trivseln på stationen. Enligt Joakim Tjerngren kan en liknande satsning bli aktuell i Växjö, men det finns inga konkreta planer.

- Jag hoppas verkligen att det ska funka, det ska absolut inte lukta toalett i hissen. Jag ska prata med Dalkia och ISS så de anstränger sig lite extra, säger Joakim Tjerngren.
Enligt Joakim Tjerngren städas nu hissen vid Resecentrum i Växjö två gånger per dygn.
Men det tvivlar Jan Håkansson på.

- Det är inte sant. I fredags när jag åkte låg tändstickorna där och det var nerpinkat. I går morse låg allt kvar. Om de städat borde det ha sett annorlunda ut, svarar Jan Håkansson. Att de har vakter där hjälper uppenbarligen inte.
”När jag åkte med hissen i går morse flöt det urin över 75 procent av golvet.”

http://www.smp.se/nyheter/vaxjo/ilska-over-nerkissad-hiss(1803469).gm

måndagen den 1:e mars 2010

Jag känner mig lurad


Jag känner mig lurad. Det känns inte alls bra.
Det säger 70-åriga Önne Norberg i Bölen Stigsjö. Detta efter att han fått en räkning som han inte känner igen.


Önne Norberg har i många år haft Telia som mobilleverantör. Detta eftersom det har varit det enda abonnemang, enligt Önne Norberg, som fungerat i Bölen.

– Jag brukar förnya abonnemanget och då fått en ny telefon och det har alltid fungerat förut.

Men den här gången blev han uppringd av företaget Phonehouse, ett företag som säljer telefoner och som köper upp adresser från Telia på kunder var abonnemang är på väg att ta slut.

Försäljaren berättade om villkoren och han och Önne Norberg kom överens om vad abonnemanget skulle kosta.

– Du får välja vilken telefon du vill ha och allt verkar jättebra. Försäljaren är ju duktig att prata om allt möjligt och när man är överens om att förlänga abonnemanget skall beställningen spelas in och då kommer det som försäljaren aldrig nämnt tidigare, nämligen att månadsavgiften höjs med 200 kr.

– Detta betyder att jag betalar 4800 kr för en telefon jag skulle få gratis och kostar mycket mindre i butik. För mig är det att vilseleda folk. Månadsavgiften är en ren avbetalning.

Från företagets Phonehouse sida tar man avstånd för försäljningen.

– Det är väldigt olyckligt om kunden känner sig lurad som i det här fallet och vi kommer att titta närmare på vad som har hänt, säger Jonny Malmlöf, på Phonehouse.

http://allehanda.se/start/harnosand/1.1844389--jag-kanner-mig-lurad--