tisdagen den 27:e april 2010

Noels cykel blev stulen på skolgården


Noel Haverinen, 7 år, blev av med sin cykel på skolgården i Hemlingby. Trots att cykeln var låst stals den under natten.
– Man är både arg och ledsen, säger Noels mamma Sara Lindberg.


På morgonen innan cykeln försvann lämnade Sara Lindberg och Noel Haverinen cykeln på skolgården fastkedjad i cykelstället med ett kabellås. Efter skolan hämtades Noel av sin pappa och cykeln blev kvar på skolgården.

Dagen därpå skulle mor och son hämta den.

Besviken och ledsen

Noel var besviken och ledsen när de upptäckte att cykeln saknades på skolgården.

– Dåligt, svarar han på frågan om hur det kändes.

Mamman berättar att de först inte förstod att cykeln var borta.

– Vi sprang runt hela skolgården och letade, säger Sara Lindberg.

Men ingen cykel gick att finna.

Noel hade bara haft cykeln ett par veckor.

– Den hade svart och röd sadel, var ljusbeige och hade ett BMW-märke. Det finns bara tio till tolv sådana cyklar i hela landet, säger Sara Lindberg.

Hon hoppas på att någon ska ha sett cykeln och höra av sig. Cykeln försvann natten mellan 20 och 21 april.

Trots den förlorade cykeln är Noel i dag ganska glad ändå. Han har fått en ny cykel.

– Jag har inget körkort så han måste ha en cykel, säger Sara Lindberg.


http://arbetarbladet.se/nyheter/gavle/1.1984662-noels-cykel-blev-stulen-pa-skolgarden

måndagen den 26:e april 2010

Ulla, 63, blåst på Postkodvinsten


Trodde hon vann 20 000 – får inget
Ulla Nilsson, 63, trodde att hon hade vunnit 20 000 kronor.

Men Postkodlotteriet hävdar att hennes lottnummer är ogiltigt.

Nu funderar hon på att göra en polisanmälan.


Ulla Nilsson, från Sennan i Halland, har haft två lotter ända sedan Postkodlotteriet startade och varje månad drar de 300 kronor på autogiro från hennes konto.

När hon härom dagen läste i tidningen att just hennes lottnummer var draget skrek hon rakt ut:

– Jag blev så glad, säger hon.

Hon lyfte luren för att ringa lotteriet och kolla att det stämde att hon verkligen vunnit 20 000 kronor. Då drog hon plötsligt en riktig nitlott i stället. Hon fick höra att postnumret – som hon har som boxkund hos Konsum – inte längre var giltigt.

Har ett annat nummer
Hon har ett annat nummer kopplat till sin gatuadress och Postkodlotteriet påstår att det är med det hon tävlar.

Anna Engstrand, pressekreterare Svenska Postkodlotteriet, säger att information om detta har skickats till Ulla och alla andra lottprenumeranter som berörs på samma sätt.

– Hon har fått ett annat lottnummer med lika stor vinstchans som alla andra. Tanken är att man ska vinna med sina grannar och inte med dem som har samma postbox.

”Väldigt tråkigt”
Ulla Nilsson säger att hon inte har fått ett nytt lottnummer och funderar nu på att polisanmäla Postkodlotteriet för de uteblivna pengarna.

– Det är väldigt tråkigt. Det hade varit en go topp ovanpå lönen. Frågan är om jag ska fortsätta vara med. Jag hoppas att de ger med sig. Det är ju inte lönt att jag är med om jag inte får någon möjlighet att vinna.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7016537.ab

måndagen den 19:e april 2010

Nekades vård – trots skadat knä


När Daniel Arnebert kom till akutmottagningen på Höglandssjukhuset i Eksjö med ett värkande knä ville personalen inte väcka läkaren. Nu har han skrivit en anmälan.

Det var natten mellan lördagen och söndagen som Daniel Arnebert var tvungen att söka läkarvård.
– Vi var på fest i Korsberga och när vi spelade twister vred jag till mitt högra knä rejält. Jag kunde inte stödja mig på högerbenet, berättar han.
När Daniel Arnebert ringde SOS och bad om en sjuktransport, begärde han att få komma till Växjö lasarett. Men han blev nekad eftersom han befann sig i Jönköpings län.
– Sjuktransporten tar tydligen alltid närmaste sjukhus, konstaterar han.
Väl framme på akutmottagningen på Höglandssjukhuset i Eksjö fick han inte det bemötande som han väntat sig.
– Klockan var halv sex på morgonen när jag kom in och det fanns inte en människa i väntrummet. Jag förklarade att jag vridit till knäet och att jag befarade att något gått sönder inne i leden. Men personalen tyckte att det var en struntsak och ville inte väcka läkaren?...
– De erbjöd sig att linda mitt knä, men jag villa ju ha det undersökt ordentligt. Då fick jag beskedet att jag kunde sitta och vänta tre-fyra timmar så kanske jag eventuellt kunde få komma in hos en läkare.
Daniel Arnebert bad om hjälp att få en sjuktransport till Växjö, men fick ingen sådan. I?stället gav han sig ut från sjukhuset och lyckades stoppa ett tidningsbud som var på väg till Vetlanda. I Vetlanda blev han hämtad av sin fru som skjutsade honom till Växjö lasarett.
– I Växjö fick jag en ordentlig undersökning och de röntgade knäet. Dessbättre var det inget som var trasigt, men knäet är rejält svullet och värker och jag är sjukskriven från jobbet som undersköterska i Braås.
Han kan inte förstå varför han blev behandlad som han blev i Eksjö, och har nu skrivit en anmälan.
Maria Christensson är vårdenhetschef på akutmottagningen. Hon får av sekretesskäl inte uttala sig om enskilda fall, men konstaterar att det finns en policy som personalen på mottagningen följer.
– En sjuksköterska gör en bedömning, om det finns behov av akut hjälp eller om man kan avvakta till morgonen därpå, och kanske besöka sin egen vårdcentral. Men det har inget att göra med om doktorn sover eller ej, säger hon.

http://smp.se/nyheter/uppvidinge/nekades-vard-trots-skadat-kna%281872237%29.gm

onsdagen den 14:e april 2010

Hans altan måste rivas


Hans Flach har byggt två altaner till sitt hyresradhus i södra Bomhus.
Nu ska Gavlegårdarna renovera fastigheten och altanerna måste rivas.
– Man blir besviken. Jag har lagt ner mycket arbete och pengar.


För åtta år sedan flyttade han med familjen till Safirvägen i Bomhus. Han fick klartecken – till och med uppmuntran – av dåvarande områdesförvaltaren att bygga en altan på baksidan.

– Han sa att det är bra att vi bygger, det höjer statusen på området. Men han sa ingenting om att jag skulle bli tvungen att riva om några år, säger Hans Flach.

I fjol byggde han en altan på framsidan.

Uppskattningsvis har han lagt ner 15 000 kronor och omkring 100 arbetstimmar på sina byggen.

Om två veckor drar Gavlegårdarna igång ett omfattande tak- och fasadarbete som beräknas vara klart i slutet av oktober. Byggställningar ska upp längs väggarna och maskiner måste få fri lejd in i trädgårdarna.

Det innebär att såväl staket som altaner måste bort. Även om Hans Flach hinner montera ner sina altaner och ta reda på virket kan de inte byggas upp på samma ställe igen.

Efter renoveringen är det nämligen likformighet som gäller. Då blir altaner ett tillval som byggs enligt hyresvärdens modell och ger en hyreshöjning.

– Det är upprorsstämning bland grannarna. Själv känner jag att man tappar sitt engagemang för området, säger Hans Flach.

Juridiskt sett har Gavlegårdarna rätten på sin sida – som hyresgäst får man finna sig i att egna tillbyggen plockas bort.

Projektledaren Hans Lundberg lyfter gärna fram alla positiva aspekter av renoveringen.

– Vi har haft upprepade vattenskador runt taken och det är algpåväxt och sprickor i fasaderna. Dessutom kommer hyresgästerna att få en betydligt lägre energikostnad eftersom vi tilläggsisolerar på vindarna, säger han.

Sammanlagt finns 99 radhuslägenheter i de 30 år gamla fastigheterna som omfattas av renoveringen. För Gavlegårdarna kostar projektet 18 miljoner kronor.


http://gd.se/nyheter/gavle/1.1953500-hans-altan-maste-rivas

Chockhög räkning för snöröjning


Vintern var den kallaste på länge, nu kommer bistra efterräkningar. Nykterhetsorganisationen IOGT-NTO på Vallgatan i Vänersborg har fått fakturor på nära 64 000 kronor för snöröjningen.

– Det är orimliga summor, säger ordförande Marika Isetorp.

Relaterat- IOGT-NTO har sina lokaler i egna fastigheten Vallgatelogen på Vallgatan och enligt lagar och förordningar har fastighetsägaren krav på snöröjning.

– Det är taket som gjort mycket av kostnaderna. Vi har inte haft något annat alternativ än att leja någon. I vår förening är det många äldre, det finns ingen möjlighet att skicka upp dem på taket, säger Marika Isetorp.

Att kostnaderna skulle springa iväg på det viset förespeglade ingen med tanke på att snöröjningen förra året kostade 3 700 kronor.

– Man tror inte att det är sant, det var ju ingen som trodde att det skulle bli så dyrt. Vi är ju glada att ingen kommit till skada, men 64 000 kan vi inte betala, säger hon.

Föreningen har tagit kontakt med kommunen för att få hjälp med att betala fakturorna för snöröjningen.

– Får vi ingen hjälp kan vi bli tvungna att lägga ner verksamheten. Det är tråkigt, föreningen har funnits sedan 1884 och har nu 90 medlemmar, säger Marika Isetorp som tillträdde som ordförande i mars i år för att försöka vända trenden med vikande medlemsantal.

Sex nya styrelsemedlemmar, ett späckat vårprogram med bland annat föreläsningar och musikafton med Schlagerfestivalsaktuella Timotej ska sätta fart på IOGT-NTO igen, var det tänkt.

Men det var innan kassören informerade om fakturorna för säsongens snöröjning, inklusive liftkostnader, isborttagning och lastbilstransporter.

– Man känner sig maktlös. Vi är tvungna att ta bort snön, men det gick inte att få någon prisuppgift innan arbetet var utfört. Vi har lagt ner all vår kraft för att få fart på verksamheten, nu känns det som om benen slagits undan på oss.

Bo Carlsson, ordförande för samhällsbyggnadsnämnden (C), ska se vad kommunen kan göra.

– Vi ska diskutera frågan, samtidigt måste det vara någon form av rättvisa och likabehandling av verksamheterna.

måndagen den 12:e april 2010

Sandtäkt kan bli dödsfälla


Den stora, djupa gropen kan förvandlas till en dödsfälla.
Sandtaget vid skjutbanan i Likenäs upprör ortsbor och kommunpolitikern Birgitta Karstensson (MP)( bilden).
– Det ska återställas men vi har inte hunnit än, säger Erik Halvardsson i Dalby skyttegille.


Det är Skyttegillet som använt sanden till att förstärka det så kallade kulfånget vid skjutbanan.
Sandtaget finns inne på själva skjutområdet.
Gropen är sex-sju meter djup på vissa ställen och har en uppskattad omkrets på 70-80 meter.
Birgitta Karstensson upptäckte sandtäkten i vintras.
– Det fanns inga varningsskyltar eller nåt stängsel. Helt plötsligt såg jag bara en stor grop framför mig, säger hon.
Runt övre delen av täkten fanns ett överhäng bestående av flera ton tunga massor.
När VF besökte platsen häromdagen hade massorna rasat ner till botten av gropen.
– Tänk om det varit barn här och lekt. De hade blivit levande begravda, säger Birgitta Karstensson och tillägger att täkten även är farlig för vilda djur.
– De ansvariga kunde åtminstone ha hägnat in området, fortsätter hon.
Det är länsstyrelsen eller kommunen som ger tillstånd för täktverksamhet.
I det aktuella fallet bedöms sandtaget som en husbehovstäkt och då krävs inget tillstånd.
Men det är ändå lämpligt att ta en diskussion med, i det här fallet, kommunen innan täkten öppnas, säger en handläggare vid länsstyrelsens miljöenhet.
Dalby skyttegille har inte haft några diskussioner med Torsby kommun.
Birgitta Karstensson:
– Tidigare var det ett dagis alldeles här i närheten och det gör att det kan finnas barn som är vana att leka här, säger hon.
Erik Halvardsson försäkrar att täkten snarast ska återställas.
– Det skulle redan ha skett men vi har utfört en del arbete på den intilliggande älgskyttebanan och därför inte hunnit, säger han.
Borde ni inte ha satt upp stängsel runt gropen?– Vi satte upp plastband men de har dessvärre försvunnit under vintern.
Tänkte ni inte på att det här kunde vara farligt för människor och djur?– Tanken var att vi skulle återställa direkt efter att vi tagit den sand vi behövde.
Birgitta Karstensson är inte helt nöjd med skyttegillets förklaring.
– Jag tycker det här är bedrövligt. Det är direkt farligt att ha det på det här viset.


http://www.vf.se/Nyheter/Varmland/Sandtakt-kan-bli-dodsfalla-100409.aspx

Niilo fick två böter – för samma resa


Bötfälld två gånger för samma brott. På en halvtimme.
Det hände Niilo Kinnunen i Skutskär på tisdagen. Hans bil hade körförbud när han stoppades av polisen. Han fick böter på 2 000 kronor och åkte hem. På vägen stoppades han igen och fick mer böter.


Niilo Kinnunen pratar inte så mycket svenska och hade lika svårt att prata med polisen som att prata med Arbetarbladet. Men hans svärson Michael Petrini spar inte på orden.

– Vet inte polisen att man får köra en bil med körförbud till verkstan? undrar han upprört.

”Låter lite underligt”

Polisens syn på saken går ännu inte att få. Staffan Ström är förundersökningsledare för Uppsalapolisens trafikbrottsutredare. Han har ännu inte fullständig information om hur ingripandena gick till.

– Det låter lite underligt om två polispatruller var för sig skriver ut böteslappar, om det skulle ha gått till så som Niilo Kinnunen berättar. Men innan jag har hört vad patrullerna har att säga, kan jag inte uttala mig om det här, säger han.

Han säger att det lutar åt att de båda böteslapparna ska rivas, och att hela ärendet utreds på nytt.

Enligt lagen får en bil med körförbud transporteras kortaste vägen till verkstad och bilbesiktning, under förutsättning att den är skattad och försäkrad.

Stoppades i Älvkarleby

Så här gick det till enligt Niilo Kinnunen, förmedlat av svärsonen Michael Petrini.

Niilo skulle till Gösta Samuelson bil och laga styrlederna på bilen. Han åkte förbi bilens förre ägare för att hämta reservdelar. En civil polisbil upptäckte att bilen hade körförbud och stoppade honom vid Brännmovägen i Älvkarleby. Niilo försökte på knagglig svenska säga att han skulle till verkstan.

– Men de brydde sig inte om det och skrev ut böter. Och lämnade svärfar kvar vid vägen vid bilen med nycklarna i. Han visste inte vad han skulle göra sen, berättar Michael.

Åkte hem

Niilo bestämde sig för att åka hem. Vid Dalälvsbron träffade han på nästa polisbil, som drog på blåljusen och la sig efter Niilo. Som antingen inte förstod vad polisen ville, eller bestämde sig för att åka hem ändå.

Polisen låg efter ända fram till villan på Ängsgatan i Skutskär. Där slöt både Niilos fru Arja och svärsonen Michael upp och stämningen blev lätt irriterad. Polisen skrev ut en böteslapp till. Enligt Michael Kinnunen för exakt samma trafikbrott som den första.

Fick inget besked

Michael Kinnunen tycker att hela historien är vansinnig.

– För det första är det ju tillåtet att köra till verkstan med en bil med körförbud innan den ska besiktigas. För det andra kan de väl inte skriva ut samma böter två gånger? Vad skulle Niilo göra annat än åka hem, när polisen lämnade honom vid bilen med nycklarna i? Han hade inte fått något besked om att han måste lämna bilen kvar där.
-Se den rafflande upplösningen här.

tisdagen den 6:e april 2010

Hon tvingade äggtjuv erkänna

Tyvärr vill inte Jan A Johansson, Chefredaktör för Skånska Dagbladet, dela med sig av historien om Herti Ljungqvist och äggtjuven. Vi rekommenderar er att följa länken och ta del av denna osannolika historia och samtidigt ge Janne lite annonsintäkter som plåster på såren. -Helmer

http://www.skanskan.se/article/20100401/ESLOV/703319863/1057/*/hon-tvingade-aggtjuv-erkanna