Skott på stubbe hindrar gång- och cykelväg

I våras togs den stora sälgen ner. Kvar blev en stor stubbe. Den måste bort för att säkra snöröjningen, menar de boende i kvarteret.

I kvarteret Solbrinken på Ljungdala gränsar vissa hus mot cykel-och gångvägarna som förbinder kvarteret med Ljungdalaskolan och vidare ner mot stadens centrum.

I ett av husen bor Mats Åhlander. Precis utanför hans hus stod tidigare en gammal sälg.
När grenar blåste ner tog kommunen ner trädet för att det inte skulle ske någon olycka.

Kvar blev den stora stubben. Nu har stubben fått nytt liv. Det växer nämligen höga skott från den vilka täcker en stor del av gång- och cykelvägen.
Därför vill Mats att stubben fräses bort. Annars är risken stor att kommande snöröjning kan bli lidande.

- Kommunens snömaskin kommer inte att kunna passera, menar han och befarar att det istället blir lagt en stor vall i slutet på hans gata där gångstråket tar vid.
Redan idag är det trångt på grund av de många höga sälgskotten som tagit fart från stubben.

Det är precis så att brevbäraren på sin flakmoped kommer förbi.
När Mats Åhlander ringt ansvariga på kommunen har han fått svaret att, de "ska titta på det".
- Men det hjälper inte att titta, enligt Mats. Stubben måste fräsas bort!

http://www.nsk.se/article/20110830/HASSLEHOLM/708309878/1170/-/skott-pa-stubbe-hindrar-gang--och-cykelvag

Ulf har tröttnat på skiten

Måsskit långt upp över öronen. Eller i alla fall över hela mahognysnipan. Och nyligen snodde kommunens städpersonal med sig Ulf Blomqvists täckpresenning.
– Jag får deponera bryggavgiften hos länsstyrelsen tills det blir ordning på det här, menar han.

VF skrev redan i våras om problemen för Ulf Blomqvist och de andra som hyr båtplats i Mariebergsviken. Antalet skränande, nedskitande måsar har med åren växt – och allra värst är det längst ute på bryggorna.

Karlstads kommuns handläggare för båtplatser, Leif Thuresson, gav då ett halvt löfte om att pröva en speciell ljudanläggning som skrämmer fåglar. Men något sådant har inte kommit upp.

Och nu har bägaren svämmat över, anser Ulf Blomqvist.

– Du ser hur det ser ut! Skit överallt! Hela kapellet är täckt, och det är lika illa för killen här bredvid. Han brukar inte ha sin båt liggande här mer än några timmar för att det är så illa.

Under tiden vi står och begrundar eländet knallar ett gäng måsar runt på bryggan intill, och ytterligare ett 50-tal ligger och guppar ute i viken. Ska dom inte gå snart, verkar de undra.

Ulf Blomqvist betalar 2 200 kronor om året för båtplats, skötsel och underhåll. Men nu överväger han att deponera avgiften hos länsstyrelsen, tills Karlstads kommun löser problemen.

Som det är nu har de snarare förvärrat situationen, menar han:

– Jag hade en stor täckpresenning för att inte mahognykapellet skulle bli förstört. Den la jag på bryggan med ett par vikbara stolar över, och sen såg jag utifrån viken att städpersonalen kom. När jag kom tillbaka var presenningen borta! Vad är det frågan om?

Tommy Andreasson, ansvarig för underhållet av kommunens hamnar, beklagar problemen. Han konstaterar att en rad olika åtgärder vidtagits, men efter en tid lär sig fåglarna.

– Vad gäller ljudanläggningen har vi diskuterat det, men det krävs en ansökan till länsstyrelsen. Ljudet kan störa grannarna i närheten. Jag vet inte riktigt hur vi ska lösa det här, det är ett dilemma.

• Och presenningen?

– Den har vi här. Båtägaren hade spänt upp den som ett solskydd, och det går inte för sig, det är ju kommunens brygga som ska vara fri att röra sig på. Men det går bra att hämta den när som helst.

http://www.vf.se/nyheter/karlstad/ulf-har-trottnat-pa-skiten

Blev ifrånåkt av tåget

Magnus Giers hade förväntat sig en lugn resa med en avkopplande bok. I stället slutade allt med att fick ta bilen. Nu vill han ha ersättning av SJ.
– Det jag frågar mig är om man överhuvudtaget vågar lita på SJ, säger Magnus Giers.

Magnus Giers har en spricka i foten som är svårläkt. Han klarar av att gå och köra bil men sprickan är svårläkt. Onsdagsmorgon klockan 07.26 skulle han ha klivit på tåget från Mora vid Gagnefs tågstation för att åka till Stockholm. På Cityakuten skulle han först genomgå magnetröntgen och bordsröntgen för att senare åka vidare till en specialortoped i Södertälje.
– Det kom inget tåg men ersättningsbussen kom faktiskt, berättar Magnus Giers.
När ersättningsbussen kom fram till Borlänge var den precis i tid. Det hjälpte inte för när Magnus och 30 andra passagerare kom ner på perrongen så började tåget sakta att röra på sig.
De strandsatta passagerarna fick gå och sätta sig i vänthallen. Efter 10 minuter ropades det ut att tåget av oförklarlig anledning hade kört ifrån dem och att ersättningsbuss skulle komma inom kort. Utropet skedde endast på svenska vilket ledde till att Magnus Giers med flera fick översätta åt en grupp upprörda fransmän vad som gällde.
– Jag kunde inte skjuta upp min röntgen tid. Foten ska operaras och det ska spikas på en metallplatta för att sprickan ska kunna läka, säger Magnus Geirs.
Där och då kunde det ha slutat för Magnus som ändå bestämde sig för att göra ett till försök. Han fick tag på en bil och kunde köra till Stockholm. Magnus Geirs var upprörd när han kom hem och skrev ett brev till SJ där han kräver ersättning för det inträffade.
– Jag är förvånad att de är så nonchalanta, det är helt obegripligt, säger Magnus Geirs.
När DT talar med SJ ges beskedet att tågen inte kan vänta för det skulle orsaka ännu större förseningar. Magnus Geirs vill ha ersättning för det inträffade. 729 kronor för biljetten, 2 480 kronor för bilresan och 5 000 för sveda och värk, totalt 8 209 kronor. I slutet skriver han: "Utöver detta vill jag ha era argument för att jag någonsin mer ska kunna lite på SJ i framtiden".

http://www.dt.se/nyheter/gagnef/1.3846163-blev-ifranakt-av-taget

"Bara att bita i det sura äpplet"

– Det är bara att betala och bita i det sura äpplet.
Annica Matsson var för några dagar sedan hos ICA-Mårtas i tio minuter för att handla smör. När hon kom tillbaka till bilen satt böteslappen på framrutan.
– Man blir så förbannad.

Annica Matsson hade glömt att placera P-skivan på instrumentbrädan.
– Jag har handlat hos Mårtas i 20 år. Och så händer det här. 400 kronor fattigare.
Det blev med andra ord väldigt dyrt smör den här gången för Annica Matsson. Hon vill på det här sättet varna andra Leksandsbor att inte glömma att sätta fram P-skivan.
– Jag tycker det är löjligt att man ska behöva ha P-skiva i Leksand. Men det är ju bestämt så.

http://www.dt.se/nyheter/leksand/1.3842651--bara-att-bita-i-det-sura-applet-

Hittade klump i mjölken

När Ulf Hedman i måndags tittade närmare i mjölkpaketet fick han syn på en klump.
Personal på Milko säger att det troligtvis rörs sig om lim som används för att klistra ihop kartongerna.

Ulf Hedman från Ludvika köper med jämna mellanrum mjölk som han använder när han dricker kaffe på jobbet. Och det hör till saken att han sällan tittar på bäst-före-datum.
I fredags gick han in på Coop Konsum på Ludvika gård, tog en liter lättmjölk, betalade och gick ut. I efterhand upptäckte han att mjölken gick ut dagen före. Därför var han lite extra försiktig när han i måndags skulle dricka en kopp kaffe.
– Jag öppnade paketet och luktade och då upptäckte jag en klump i mjölken, berättar Ulf.
Äcklad hällde Ulf ut mjölken och tog vara på klumpen. Därefter kontaktade han mjölkproducenten Milko där man direkt, utan att ha sett klumpen, sa att det var lim.
– Han jag pratade med sa att den kom från brännaren, en maskin som används när kartongerna klistras ihop. Han sa också att om maskinen inte rengörs rutinmässigt så bildas klumpar och i det här fallet var det troligen en sån klump som ramlat ner i kartongen.
Mannen på Milko sa vidare att man brustit i rutinerna och att man skulle göra en utredning.
– Han frågade också om det fanns något svart på klumpen och det gör det. Så det verkade som att det här inte var första gången som det hände. Nu ska jag skicka den till Milko och så får vi väl se vad som händer. Han pratade också om någon slags kompensation, säger Ulf Hedman.
Hedman ställer sig också frågande till rutinerna på Coop Konsum på Ludvika gård.
– Färskvaror får inte vara gamla, så är det bara, betonar han.

http://www.dt.se/nyheter/ludvika/1.3830735-hittade-klump-i-mjolken

Väntade i nästan en timme

Birgitta Modig, Skellefteå fick stå vid hållplatsen länge. Anledningen var att Skelleftebuss börjat köra efter den nya turlistan, trots att den inte börjat gälla.

Tjugo över nio måndagsförmiddag gick Birgitta Modig till hållplatsen nära bostaden på Erikslid. Enligt tidtabellen gällde tiderna till och med 22 augusti. Men när bussen dröjde en halvtimme ringde Birgitta Skelleftebuss.
– Där fick jag svaret att de börjat använda den nya tidtabellen redan idag, trots att det står i turlistorna att den gäller från i morgon. Det är mycket upprörande, säger Birgitta Modig.
10:10 kom bussen som Birgitta trodde skulle komma 09:25.
– Jag är pensionär och hade inte bråttom. Men jag tycker ändå att det är dåligt gjort av bussbolaget.
Mänskliga faktorn
På Skelleftebuss bekräftar man att det blivit fel i tabellen. Det står att den ska börja gälla först under morgondagen men den gäller redan idag.
– Det är beklagligt att det blev fel på datum, det berodde på ett mänskligt fel, säger Lars-Olov Marklund, trafikplanerare på Skelleftebuss.
Men han påpekar att det idag går många fler bussar idag jämfört med den gamla tabellen, det eftersom vintertabellen har många fler turer jämfört med sommartabellen.
– Så man har god chans att snabbt få hoppa på en buss även om man tittat i den gamla tabellen.

http://norran.se/nyheter/norrochvasterbotten/article1192363.ece

Ingen ersättning för punktering på fältvägen

Laila Dahlmans bil fick punktering sedan vägen skrapats efter rallytävlingen. Hon tycker att Hässleholms industribyggnads AB, Hibab brustit i ansvar. Enligt Hibab bör man inte använda vägen som genväg.

Mor och son Dahlman var på väg till hemmet i Matteröd i måndags kväll. De gjorde som de brukar och tog genvägen över Hovdalaslätten. Till en början var grusvägen skrapad och fin.
- Men sedan kom ett parti med en massa lös grus, fullt av stora stenar, säger Laila Dahlman.
Och där small det. En decimeterstor sten hade punkterat ett av bilens däck och bucklat fälgen.
- Om de inte är färdiga med återställningen av vägen efter rallyt får de väl ha den avstängd. De kunde i alla fall sätta upp en varningsskylt, tycker hon.
I bland efter ett regnoväder är partier av vägen lika gropig som en tvättbräda och därför kör de försiktigt där, så även kvällen då olyckan var framme.
- Man kör inte snabbt med en Renault Clio där, säger hon.
Tommy Bengtsson, projektledare och förvaltare på Hibab, med ansvar för bland annat vägarna på Hovdala:

- Det är ingen allmän väg utan är bara tänkt att användas för friluftsliv på Hovdalaområdet.
Därför råder han boende väster om Finjasjön att i stället ta vägen om Nösdala och Brönnestad, som Trafikverket sköter och de boende kan ställa högre krav på.
Ordförande i Hässleholms motorklubb CG Wilke bekräftar att rallyt gått på en del av den berörda vägen. Han säger att klubben efter rallyt plockade bort stenar i storlek som en knytnäve och större från vägarna.
Thomas Carlsson, vars firma återställde vägen, menar att de gjort vad man kunnat.
- Rallyklubben beställde att vi skulle göra vid vägen och det startade vi med klockan sju i måndags morse.
Efter att de skrapat vägen ska det inte ligga kvar några stora stenar.
- Ser vi stora stenar så stannar vi och tar bort dem, säger han.
Tommy Bengtsson på Hibab berättar att vägen skrapas fem?sex gånger årligen, efter att oväder eller buskörare skadat den. Han ser inget samband mellan rallyt och olyckan utan menar att den lika gärna kunde skett efter någon av de andra skrapningarna.
- Precis efter en skrapning ligger det lösgrus och sten på vägen. Efter några dagar packats det till av bilarna som kör där.
- Den där genvägen får folk ta på eget bevåg. Det kan ligga stenar på den.
De kan inte garantera att vägen är stenfri och därför vill han lägga ansvar på förarna att undvika stenar.
- Men visst är det olyckligt att hon kör på en sten och får punktering, säger han.
Laila Dahlman säger att många i trakten brukar ta grusvägen till och från stan. Men efter olyckan vill hon varna folk för att köra där.
- Att få punktering är väl en sak. Men när det ligger så stora stenar kvar att det fördärvar fälgen på bilen, då blir jag förbannad. Jag tycker de skulle gjort vid vägen bättre, säger Laila Dahlman.

http://www.nsk.se/article/20110820/HASSLEHOLM/708199806/-/ingen-ersattning-for-punktering-pa-faltvagen

Birgitta föll ned i brunn

När Birgitta Björkman satte foten på brunnslocket vid Mimers hus på Solgatan i Västerås i går gav det vika och hon föll handlöst ner i brunnen men fastnade halvvägs. Skadad och skakad kunde hon inte komma loss själv.

Birgitta Björkman sitter på en bänk vid brunnen hon nyss suttit fast i. Hon har skrapmärken på benen, sår på fingrarna, ont i handleden och vänster arm kan hon inte lyfta upp för då gör det ont i axeln.
En halvtimme tidigare var hon på väg till sin väninna Susanne Olofgörs som bor i en av lägenheterna hos Mimer på Solvägen.
Lite försenad skyndade hon på stegen och klev på ett brunnslock som gav vika och hon föll ner i brunnen till låren. Vänster ben var då nere i brunnen och höger ben kvar på marken. Och där satt hon fast.
–Jag var så skakig, kunde inte ta mig upp själv. Efter fem minuter ringde jag till Susanne som kom och lyfte upp mig, berättar Birgitta.
Susanne är upprörd. Hon har ringt efter kvartersvärden som kom och tittade på brunnen och beställde in en firma som ska skruva fast brunnslocket igen.
Birgitta fick också en lapp med namn på områdeschefen som är tillbaka på måndag.
–Men kvartersvärden sa också att brunnslocken inte brukar skruvas fast efter att man sugit rent brunnen, säger Susanne.
Efter en snabb titt på gården hittar VLT två brunnslock till som bara är fastskruvade med en skruv.
Fler grannar kommer också ut, upprörda. Kajsa Lycken bor med sin dotter i en av lägenheterna, hon tittar ner i den två-tre meter djupa brunnen.
–Jag blir förbannad. Ett barn hade kunnat drunkna där, säger hon.
Susanne, Kajsa och de andra grannarna berättar om missnöjet med Mimer, om den misskötsel som de tycker råder.
Susanne visar en betongmur vid gården som håller upp en hög plantering. Men muren är sprucken och lutar.
–Kommer det ett rejält regn så rasar den nog. Och det här är min väg till parkeringen.
I våras fick de boende meddelande om att de inte ska gå vid muren, men inga avspärrningar finns och barn brukar leka där.
–Det heter att det är tillsagt, att det är beställt. Men de sköter allt så uschligt, säger Susanne.

http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.1320620-birgitta-foll-ned-i-brunn

Dörren slår undan käppen för Sven

Två gånger har dörren på OKQ8 i Vansbro slagit undan käppen för Sven Solberg, när han skulle gå in i butiken. Konsekvensen har blivit att han slagits till backen och vid ett tillfälle gick glasögonen söner och nyligen slutade det med stora sår på händerna.
– De stänger alldeles för snabbt och beskedet jag fått är att det inte går att göra något, säger Sven Solberg.

Det är elektriska dörröppnare till butiken på OKQ8 i Vansbro och det konstaterar Sven Solberg att det är bra. Problemet är att de stänger ganska snabbt efter att de öppnat och den som inte hunnit igenom riskerar att få dörren i ansiktet eller som i fallet med Sven Solberg, dörren slår undan hans käpp.
– Är jag inte beredd och tar emot dörren så ryker käppen och eftersom jag har kroppstyngden på den så mer eller mindre slås jag till backen, konstaterar Sven Solberg.
Vid ett par tillfällen har han missat att parera och det har slutat med att han slagits omkull. Vid ett tillfälle slog han huvudet i golvet så glasögonen gick sönder.
– OKQ8 erbjöd sig att betala reparationen, men optikern fixade det för några kronor så jag krånglade aldrig med det, berättar Solberg.
Andra gången var helt nyligen, då slog han näven i asfalten utanför och fick flera sår.
Han har påtalat bristerna flera gånger och beskedet han fått är att inget går att göra åt dörrarna.
På OKQ8 i Stockholm kan de för dagen inte svara på vad det är för problem. Peter Tiberg ber att få återkomma på tisdag nästa vecka för att lämna en kommentar om det som skett och vad som kan göras åt det hela.
Viola Casselbrant, ordförande för handikapporganisationen DHR, anser att det är ytterst allvarligt att det är en sådan här konstruktion på entrédörrarna.
– Nu handlar det om en handikappad man, undrar vad som skulle ha hänt om det varit ett barn som kommit emellan, frågar sig Viola Casselbrant.
Hon poängterar att det absolut inte ska vara på detta sätt och noterar att det kanske är dags för en inventering i Vansbro för att undersöka hur handikappvänligt det är.
– Det är ett problem att vi inte har någon avdelning i Vansbro, så det är från distriktet vi måste göra kontroller, säger Viola Casselbrant.
Bror Högberg, ordförande i PRO i Vansbro, uppger att det inom organisationen inte varit någon diskussion om dessa problem.
– Det är om det händer något som frågan kommer upp och då kan det visa sig finnas fler som har problem med tillgängligheten till exempelvis olika butiker eller organisationer.

http://www.dt.se/nyheter/vansbro/1.3824809-dorren-slar-undan-kappen-for-sven

Blåst av kommunen

Det var Alexandra Niklasson Spaaks förslag som vann kommunens namntävling för Gustav(f) II Adolfs park. Priset: en vip-inbjudan till invigningen och middag för två. Men hon har inte sett röken av sina pris.

I mitten av april utlyste kommunen en tävling för att namnge Norrtäljes nya park. 197 namnförslag kom in. Alexandra Niklasson Spaak, Malsta, vann med namnförslaget Gustav II Adolfs park.
Som pris skulle hon få en vip-inbjudan till invigningen och en middag för två.
Förra veckan invigdes parken med pompa och ståt men någon inbjudan såg Alexandra Niklasson Spaak aldrig till.
– Jag fick läsa om invigningen i Norrtelje Tidning på fredagen, dagen efter invigningen, säger hon.

"Trist"
Då mejlade hon kommunalrådet samt ordförande i bygg- och miljönämnden och frågade vart hennes utlovade pris tagit vägen. Inte hade hon sett till någon middagsinbjudan heller, så hon undrade även vart den hade tagit vägen.
– De svarade att det var ju trist och att det var en miss av kommunen.
När det gällde middagen svarade de att den hade blivit inställd eftersom ordföranden inte var på plats under invigningskvällen, men att man skulle ha en middag längre fram. Då, försäkrade man från kommunhåll, skulle hon få en inbjudan.
– Jag skrev tillbaka att jag hellre vill ha ett presentkort på middagen. Jag är inte jätteintresserad av att äta middag med just dem, säger hon.
Framförallt inte efter att de glömde bort henne.
– Det var lite surt. Grejen var ju att jag vunnit tävlingen.

Kommunalrådet beklagar
Kommunalrådet Kjell Jansson (M) beklagar det inträffade när vi ringer upp.
– Jag är ledsen, jag beklagar det. Jag påminde om att hon måste kallas till invigningen men det missades ändå. Men nästan alla ansvariga var på semester så frågan tappades bort. Naturligtvis ska hon få middagen när alla är tillbaka, säger han.
Men efter det inträffade vill hon inte längre äta middag med er. Kan hon få ett presentkort istället?
– Det beslutet kan inte jag ta själv, men det kanske blir så att hon får ett presentkort istället.
När det gäller den uppblossade debatten om Gustav ska stavas med (v) eller (f) säger Alexandra Niklasson Spaak.
– Jag skrev med v.

http://norrteljetidning.se/nyheter/1.1319455-blast-av-kommunen

Säkra busshållplatser blir farliga

Sven-Erik Eriksson vill att de nyanlagda busshållplatserna i Tanne på Frösön genast ska rivas bort.
– Jag förstår inte varför de byggdes och hur kommunen helt plötsligt hade råd till något så onödigt.

Lantbrukaren Sven-Erik Eriksson på Frösön är både arg och förvånad. Anledningen är att Östersunds kommun har kostat på att bygga fyra busshållplatser i Tanne. Busshållplatser som är byggda långt ute i vägen. För Sven-Eriks del innebär det att han måste stanna och rycka upp stolarna på busshållplatsen för att kunna komma förbi med sina bredaste jordbruksredskap.

– Ingen har frågat oss som bor här om vi ha de nya busshållplatserna. En dag förra hösten satte arbetena igång och i våras var jobbet klart.

Sven-Erik Eriksson förstår inte anledningen till att busshållplatserna ser ut som de gör.

– Så mycket busstrafik har vi inte här ute, det måste vara någon annan anledning till att busshållplatserna kom till.

– När det gäller att få något gjort av den här kommunen så brukar det dröja. Vi som bor efter den här smala vägen har i över tio års tid velat ha en gång- och cykelväg här, men ingenting har hänt. Det är en ständig ström av gångtrafikanter som går runt berget varje dag. Jag är beredd att skjuta till mark gratis bara för att få gångvägen, men som sagt, ingenting händer. Men de här busshållplatserna byggdes snabbt som bara den utan att någon ville ha dem. Det är märkligt med tanke på den debatt som förs just nu i kommunhuset där man snart inte har råd med någonting. Ta bara Thomée och Verkön som ska sparas bort. Men pengar till onödiga saker verkar finnas gott om.

Sven Erik Eriksson tycker att det är farligare att gå efter vägen nu än innan busshållplatserna kom till.

– Nu går fotgängarna runt hållplatserna och kommer då mitt ute i vägen. Kommer det en bil i full fart, så är det en allvarlig olycksrisk. Dessutom är busshållplatserna placerade på backkrön och i kurvor, det gör inte saken bättre. Jag förstår inte hur trafikplanerarna har tänkt.

Nu kräver Sven-Erik Eriksson att kommunen genast tar bort busshållplatserna och att vägen återställs till tidigare skick.

– Så här kan vi inte ha det. Det blir stopp när bussen kommer och det blir stopp när jag och andra bönder har stora redskap efter traktorn. Det är svårt med trafiken redan nu, jag vågar knappt tänka på hur det ska bli i vinter.

Trafikingenjören på Östersunds kommun, Jan Asplund, säger att en av anledningarna till att busshållplatserna byggdes ute i vägbanan var att kommunen inte äger marken bredvid hållplatserna.

– Då kunde vi bara bygga utåt vägen i stället. Samtidigt är det ett sätt att minska hastigheten.

Jan Asplund säger också att det från början var meningen att vägen skulle bli ännu smalare vid busshållplatserna.

– Men då hade det blivit ännu större problem för lantbrukarna, så därför lät vi det förslaget vara.

Den planerade gång- och cykelvägen är enligt Jan Asplund inte så långt borta.

– Vi hinner inte börja med jobbet i år, men nästa sommar ska vi vara igång, säger han.

• Vad kostade busshållplatserna?

– Det minns jag inte exakt, men det handlar inte om några stora pengar.

• Kommer Sven-Erik att få bort busshållplatserna?

– Det är en politisk fråga. Men de blir nog kvar, säger Jan Asplund

http://ltz.se/nyheter/ostersund/1.3809098-sakra-busshallplatser-blir-farliga

Får inte åka skolbuss utan busskort

Elever på Hansåkerskolan i Stugun som glömt sitt busskort, kan bli nekade att åka skolbuss hem från skolan. Det händer flera gånger varje termin hävdar elevernas föräldrar. Eleverna har oftast flera mil hem.

Förra veckan var det upprörda känslor i landet efter att en elvaårig flicka blivit avkastad från tåget vid Kumla station. Anledningen var att flickan inte hade någon biljett. Det visade sig efteråt att flickans storasyster, som vid tillfället var på tågtoaletten, hade syskonens biljetter.

– Vi förstår att folk blev upprörda av det som hände men vi har ofta liknande upplevelser när det gäller vår skolbuss, säger Sara Lindström och Ingrid Andersson från Borglunda, som ligger mellan Stugun och Hammarstrand.

Både Sara och Ingrid har barn i skolåldern som varje dag under terminerna åker skolbuss till Hansåkerskolan i Stugun.

– Att åka till skolan är inga problem, säger bägge mammorna. Värre är det när barnen ska hem. Har de då glömt sitt busskort så händer det titt som tätt att barnen inte får åka med. Då får de snällt stanna kvar vid busshållplatsen vid skolan och försöka hitta någon med telefon så att de kan ringa hem och tala om att de inte fick åka med bussen.

Enligt Sara och Ingrid har det hänt flera gånger att barnen börjat gå den två mil långa sträckan mellan Stugun och Borglunda.

Morgan Andersson, 14 år, är en av eleverna som glömde sitt busskort en dag förra terminen. Busschauffören sa då att Morgan fick ta sig hem bäst han kunde, för utan kort fick han inte åka med.

– Jag satt flera timmar utanför busstationen. Eftersom att skolan var låst så kunde jag inte gå tillbaka dit och jag har ingen mobil så jag kunde ringa hem. Tills slut kunde jag låna en telefon och ringde till min mamma och förklarade var jag var. Hon var då jätteorolig och hade redan börjat letat efter mig.

Enligt Sara Lindström och Ingrid Andersson så kan inte busschauffören neka någon elev att åka till skolan efter som skolplikten gäller, men när det gäller att åka tillbaka så är det chauffören som bestämmer.

– Vi vill betona att det inte är alla bussförare som är så här stränga utan de flesta är jättebra och förstår att det är lätt att glömma ett busskort i den här åldern. Men vissa andra ska visa sin makt och vägrar alltså eleverna att åka med om de glömt sitt kort.

Nu inför skolstarten så vill föräldrarna i Borglunda att Länstrafiken, som har hand om skolskjutsarna i Ragunda kommun, ska införa enhetliga regler.– Vi vill inte att busschaufförerna ska kunna neka en elev att åka med bara för att de glömt sitt busskort. Vi tycker dessutom att chaufförerna borde känna igen vilka elever som åker med dem varje dag.

http://ltz.se/nyheter/ragunda/1.3789093-far-inte-aka-skolbuss-utan-busskort

Cirkus Skratt blev Cirkus Gråt

Doften av popcorn och cirkusdjur låg tät över Herosfältet och kön utanför Cirkus Skratt tält ringlade sig lång. Några minuter innan föreställningen skulle börja fick förskolebarnen dock vända hemåt. Hela föreställningen ställdes in på grund av tekniska problem.

Den fyra dagar långa Augustifesten inleddes under torsdagen och på eftermiddagen var det tänkt att förskolebarn och personer från så kallade särskilda boenden skulle bjudas på en färgsprakande cirkusföreställning. Cirkus Skratt hade slagit upp sitt tält bakom bandyplanen och barnen kunde knappt vänta på att få springa in i tältet och inta sina platser runt manegen.

Någon föreställning blev det dock inte. Cirkusens tekniske chef meddelade att ett av de två elverk som krävs för att genomföra showen inte fungerade.

– Jag jobbar på att skaffa fram reservdelar till det nu, förklarade han vid 14-tiden.

– Det här är första gången det går sönder.

Ingemar Hellström (S), vice ordförande i kommunstyrelsen, skulle ha invigningstalat innan cirkusföreställningen men fick moloken vända tillbaka till kommunhuset.

Bland de bedrövade barnen som dröjde sig kvar utanför tältet fanns ett gäng från Gubbo fritids och förskola. Bussen som skulle hämta dem var instruerad att komma först några timmar senare.

– Barnen har tjatat om cirkusen hela dagen, förklarade en av förskolelärarna.

Dagens andra föreställning var planerad till 18.30 – och då hade cirkusfolket fått fart på elverket igen.

– Det var en fantastisk föreställning, kommenterade kommunalrådet Leif Nilsson (S).

– Det var 1 200 personer på plats och otroligt massa barn. Nu fick de sitt lystmäte tror jag.

Tvingas kommunen betala även för den inställda föreställningen?

– Det löser vi på något vis tillsammans med cirkusen.


http://www.dt.se/nyheter/smedjeb/1.3799251-cirkus-skratt-blev-cirkus-grat

Linda hittade en äcklig skalbagge i sparrisburk

Innehållet i konservburken visade sig inte bara bestå av utlovad sparris, vatten och salt utan även av en stor grön skalbagge.

Jag tyckte det var döäckligt, så jag skrek högt, berättar Linda Axelsson.
Det var för ett par veckor sedan när familjen skulle äta plankstek till fredagsmiddag som burken med stångsparris öppnades.
– Jag skulle tömma burken från spadet då skalbaggen följde med. Jag ringde till företaget, som då lovade att ringa tillbaka på måndagen. Hon som svarade skrattade och sade att vi skulle spara skalbaggen för att hon tyckte det var så kul, berättar Linda Axelsson.
– På måndagen ringde de tillbaka och sade att jag skulle skicka in etiketten och skalbaggen så att de kunde reda ut vad som hänt. Jag krävde ersättning och blev erbjuden presentkort eller liknande på 25–50 kronor. Det var all ersättning jag skulle få efter allt besvär jag haft, samtidigt som det kändes att de inte trodde på mig.
Linda valde till slut att inte skicka tillbaka varken förpackning eller det gröna benförsedda innehållet.
Grossistföretaget B&S Foods AB i Sundbyberg importerar och säljer stång-sparrisen under det egna varumärket Pride som funnits sedan 1976 då företaget startade. Stångsparrisen, med bäst föredatum 31 december 2012, har Kina som ursprungsland. Och eftersom det är en konservburk kommer sannolikt skalbaggen från just Kina.
Rose-Marie Beil, inköpsassistent vid B&S Foods, säger dels att varan borde ha skickats tillbaka, dels att det kan förekomma kryp i importerade livsmedelsprodukter:
– Men hon var inte intresserad av att skicka tillbaka varan, vilket är brukligt. Jag skickade henne ett frankerat brev så att hon skulle slippa betala porto.
– Men tyvärr kan det förekomma sådant som växer och lever i naturen i en vara. Det förekommer, men inte ofta. De flesta andra kunder är villiga att skicka tillbaka varan för att vi ska ha en chans att förbättra kvaliteten. Jag vet att mask kan förekomma i ris, men skalbaggar är ovanligt, säger Rose-Marie Beil.
Hon nekar till att den utlovade ersättningen skulle uppgå till några tior.
– Vi ersätter kunderna skäligt för vad de lagt ut. Men vi är inget försäkringsbolag som ersätter för skada och värk, konstaterar Beil.

http://hallandsposten.se/nyheter/halmstad/1.1321427-linda-hittade-en-acklig-skalbagge-i-sparrisburk

Slottsskogen spärras av med stängsel

På onsdag morgon stängdes grindarna. Stora delar av Slottsskogen spärras av helt inför helgens Way out West. – Det är så dåligt, det här är göteborgarnas trädgård, säger Simon Larsson.

Det är full ruljans i Slottsskogen när hundratals funktionärer jobbar för att få färdigt festivalområdet. Mitt i kaoset står 18-åriga Teri Svensson i en gul väst. Hennes jobb är att avvisa förbipasserande från det avspärrade området. I två dagar står hon här under sammanlagt 26 långa, sega timmar. Som betalning får hon ett festivalpass. Det hade varit rätt kul ändå, om det inte var för alla som klagade.
– En del är riktigt sura för att de inte får komma igenom. Det är tråkigt att ta all skit. Det är inte direkt jag som bestämmer, säger hon.
Medan Teri Svensson berättar är det många som försöker smita förbi. En del blir irriterade när de stoppas. Vid nästan varje grindvakt står någon och argumenterar.
– Vi har en handikappad här, ska vi gå runt alltihop, frågar en man. Han får dispens och kan gena över det avspärrade området.
En annan som upprörs är Simon Larsson. Varje morgon tar han cykeln från Majorna till jobbet som doktorand på Sahlgrenska. Vanligtvis går färden genom Slottsskogen men i måndags tog det stopp.
– Det är dåligt att de lägger beslag på hela parken. För många göteborgare är det här deras trädgård.
Simon Larsson tycker att bristen på information är det värsta. Och att avspärrningarna pågår under så lång tid. Sedan i måndags har det varit tillåtet att gå och leda cyklar vissa bestämda vägar. Men i dag stängs hela området för allmänheten. Så kommer det att vara till efter helgen. Först då ska stängslet börja plockas ned.
– Det är ett väldigt stort intrång i det offentliga rummet för att 32 000 människor ska få gå på festival. Jag har biljett själv men nu är jag så irriterad att jag inte vet om jag använder den.
Parkchefen Per Åberg är nöjd med hur både logistik och information har fungerat inför festivalen. På Slottsskogens hemsida och anslagstavlor har göteborgarna förvarnats om att det ska stängas av. Ändå har han tagit emot flera klagomål på hur avspärrningarna skötts. Värst är joggarna som förlorat sina invanda löprundor.
– Jag förstår att en del blir irriterade men de flesta tycker nog ändå att det här är en kanongrej, säger Per Åberg.
Trots att en del blir sura, och trots att den innebär en hel del jobb, tycker Per Åberg att festivalen är värd allt slit. Hur mycket pengar Slottsskogen får i hyra är hemligt. Men det är tillräckligt.
– Vi hade aldrig gjort det om det inte var en ansenlig summa. Det är bra pengar.

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.694406-slottsskogen-sparras-av-med-stangsel

Hakkors i barnboxen.

Eddie, 8 år, fick en tatuering med hakkors i barnboxen hos Frasses

Tidigare i veckan skulle familjen Hägglund äta lunch på Frasses på Ersboda. Ur en av barnens matboxar ramlade ett tatueringshäfte, där en av tatueringarna föreställde ett hakkors.

- Det var min sambo som gjorde upptäckten. Vi kunde först inte tro våra ögon. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta, säger Malin Hägglund, mamma i familjen.

Det var i åttaårige sonen Eddies barnbox som fyndet gjordes.

- Eddie älskar tatueringar, men vi tyckte att det här var en väldigt konstig barntatuering och att det är lite dåligt att de kunde ta in det här.

På Frasses beklagar man och tar bestämt avstånd från det hela.

http://www.vk.se/Article.jsp?article=467178

Här blev Anna och Kian lämnade

När Anna Nordin från Lärbro skulle åka buss till Visby med sin son i barnvagn nekades hon plats. Bussen var full, och hon hänvisades till nästa tur.

Bussen från Fårö kom som den skulle till Lärbro klockan 11.40 i måndags.
Anna Nordin skulle åka med sonen Kian, 8 månader, och en väninna till Visby. Ytterligare en vän väntade i Slite. Men bussen var full redan från start.
Busschauffören nekade Anna Nordin plats med barnvagnen.
När Anna frågade om det skulle komma någon förstärkningsbuss, blev svaret nej.
Hon uppmanades att åka med nästa tur, 45 minuter senare.
- Vad gör man om man till exempel har en läkartid att passa och man tvingas vänta på nästa buss, så ofta går de inte, frågar sig Anna Nordin.

Barnvagn i Slite
När hon sedan ringde vännen som väntade i Slite fick hon veta att en barnvagn släppts på där och fick stå framme vid chauffören. Hon ringde också till busstationen i Visby och frågade om de kunde hjälpa till med någon alternativ transport.
- Men de sa bara att barnvagn får åka med i mån av plats, och att det inte är deras fel om jag har en tid att passa, säger Anna Nordin.
Hon fick plats på turen klockan 12.25. Men om den också hade varit full hade hon fått vänta till klockan 14, och hoppats på bättre tur då.
- Det är inte chaufförens fel, han verkade skämmas över att inte kunna ta med oss. Och eftersom bussen var så full kändes det ändå väldigt osäkert att åka med den. Men de borde ha skickat en extra buss, menar Anna Nordin.

Ersätter förstärkning
Hon har tidigare också frågat bussbolaget hur hon ska göra för att åka säkert med sin bebis.
- De kan inte erbjuda bilbarnstol utan säger att man får ta med en egen. Men bältet på sätet räcker inte, och sen ska man släpa med sig stolen på stan, säger Anna Nordin.
- Jag åker buss så lite som möjligt nu på grund av dålig säkerhet.

Ingen garanti
Enligt Per-Arne Jonsson, avdelningschef på Region Gotlands planeringsavdelning, finns ingen platsgaranti för resenärerna.
Men Gotlandsbuss har från i år tillåtelse att sätta in förstärkningsturer när det behövs, och får ersättning för dessa.
- Det finns inga begränsningar där och de behöver inte fråga om lov först, säger Per-Arne Jonsson.

http://helagotland.se/nyheter/default.aspx?articleid=7038778

Djupa sprickor gör cykelvägen farlig

Stora sprickor försvårar framfarten på cykelvägen vid Laggarbergs skola.
– Har man otur kan det gå riktigt illa, säger Laggarbergsbon Lasse Ottosson.
Trafikverket har nu lovat att undersöka läget.

Asfalten på gång- och cykelväg­en vid Laggarbergs skola har spruckit på flera ställen. De djupa sprickorna löper som en mittlinje längs stora delar av vägen och ett cykelhjul kan lätt fastna. Det vet Lasse Ottosson som bor ett par hundra meter från skolan. När hans nioåriga barnbarn var på besök i helgen slutade cykelturen olyckligt.
– Hon hade fått en helt ny cykel som hon var ute och provade. Men borta vid skolan fastnade hon i en av sprickorna. Både däck och slang gick sönder, berättar han.

15 centimeters spricka
Den största sprickan är cirka 15 centimeter på bredaste stället och Lasse Ottossons tumstock sjunker ner nästan en decimeter när han mäter djupet i samma spricka.
– Flickan hade ju hjälm på sig och det gick bra för henne. Men har man otur kan det gå riktigt illa när man kommer cyklande här, säger han.

Återkommande problem
Problemet är återkommande, enligt Lasse Ottosson, och han har själv kontaktat Trafikverk­et tidigare år. Vägen har åtgärdats en gång, men nu tycker han att det är hög tid att något görs åt beläggningen igen.
– Snart börjar skolorna igen och jag tänker främst på riskerna för barnen som cyklar. Men det kan ju vara farligt för äldre också. Det är jättebra att gång- och cykelvägen finns, men den ska ju inte se ut så här, säger han.
På Trafikverket kände man i går inte till att vägen spruckit, men enligt pressinformatör Monica Näslund ska saken undersökas inom kort så att eventuella olycksrisker kan minimeras.
– Vi kommer att åka ut och besikta vägen. Bedöms skadan vara allvarlig så kommer den också att åtgärdas, säger hon.

http://dagbladet.se/nyheter/timra/1.3789797-djupa-sprickor-gor-cykelvagen-farlig

Tåget väntade inte

11-åriga Lova Johansson råkade i måndags somna på tåget till Halmstad och missade att stiga av. Hennes mamma försökte förgäves hejda tåget.

Mamman, Ann-Margret Johansson-Lindgren, berättar att hon var med Lovas äldre syster vid stationen för att hämta upp dottern.
– Konduktören höll inte kvar tåget så att jag hann leta igenom det ordentligt. Jag blev alldeles förtvivlad.
Tåget vinkades istället iväg och kvar på perrongen stod Ann-Margret, som i det läget inte ens visste om Lova varit med ombord.
- Hon är van vid att resa själv, både med tåg och buss, så jag trodde jag inte att hon stigit av någonstans, säger Ann-Margret.
Lova var väg på hem från mormor och morfar med ett Öresundståg som avgått från Helsingborg.
Storasyster sprang längs tågsetet efter att det rullat in för att möta Lova vid dörrarna.
- Jag satte mig på en bänk i början av perrongen och väntade. Det gick kanske två minuter och så kom storasystern och sa att Lova inte syntes och att alla andra slutat gå av. Jag rusade upp och fick se konduktören.
Ann-Margret fick genast förklarat för sig, berättar hon, att tåget skulle gå och att det inte fanns tid att leta. Ann-Margret rusade ändå in i sista vagnen och fram genom hela tågsetet fram till den första.
- Det gick kanske på en halv minut. Men jag såg henne inte. När jag kom ut frågade jag konduktören om hon kände till en flicka med långt hår som skulle till Halmstad. Det gjorde hon inte.
Ann-Margret berättar att hon i det ögonblicket började tvivla på att Lova åkt med rätt tåg och famlade efter telefonen för att ringa sina föräldrar. Under tiden förklarade tågvärden att tåget inte längre kunde stå kvar.
Lova sov då fortfarande i längst bak i bakre vagnen, ett utrymme som mamman missade när hon rusade genom tåget. Lova vaknade före stoppet i Falkenberg, tågpersonalen blev uppmärksammad på henne, kontaktade Ann-Margret via telefon och såg till att Lova kunde åka tillbaka till Halmstad med ett mötande tåg från Falkenberg. På så vis slutade allt lyckligt.
Men Ann-Margret har funderade vidare och har anmält händelsen till Hallandstrafiken.
– Tågpersonalen borde ha hjälp till, hållit kvar tåget och kanske ropat ut Lovas namn i högtalarna, säger hon.
HP har sökt Hallandstrafikens utredare men inte nått denne. Såväl Trafikverket som Skånetrafiken, som ansvarar för Öresundstågen, uppger att tåget i måndags nådde Halmstads station 17.57, en minut försenad, och avgick 18.03, tre minuter efter tidtabellen.
– Vi har inte hunnit kontrollera detta med tågvärden. Men vår tågtrafikplanerare säger att tåget hölls kvar så länge som det var möjligt med hänsyn till att man skulle hinna passera enkelspårssträckan Hamra - Varberg, före ett X2000-tåg som var på väg från Göteborg. Förmodligen gjordes en prioritering mot att hundra andra passagerare skulle bli sittande en längre tid och vänta söder om Varberg, säger Helene Holmqvist, informatör på Skånetrafiken.

http://hallandsposten.se/nyheter/halmstad/1.1315907-taget-vantade-inte

Fick vänta 13 dagar på rekommenderat brev

Företagaren Gunnar Jönsson från Liden fick vänta 13 dagar på ett rekommenderat brev. Det ankom till Ica Nära Liden efter tre dagar. Men det kördes inte ut till brevlådan enligt beställning utan gick i stället fram och tillbaka mellan postterminalen och Ica-butiken otaliga gånger.
- Det är hårresande hur Posten klantar sig. De måste ändra sina rutiner, säger Gunnar Jönsson.

När Charlotte Karlberg på Postens kundtjänst får ta del av ärendet säger hon att hon aldrig hört talas om något liknande.

- Det ska inte ta så här lång tid. Jag kan inte förstå hur det kan gå fram och tillbaka i stort sett varje dag. Det ser ut som att det är något galet med kolli-numret.

För rekommenderade brev finns ingen leveranstidsgaranti, berättar Charlotte Karlberg.

- Det är bara en uppskattad leveranstid på 1-2 dagar. Det man betalar för är att det blir en försäkrad försändelse som man kan spåra.

Normalt är det avsändaren som reklamerar eftersom det är den som har avtalet med posten, enligt Charlotte Karlberg.

- Det är alltid lättast att avsändaren reklamerar. Men eftersom det här ärendet är så märkligt och han har fått vänta så länge så kan han begära en utredning. Men ersättningen utgår alltid till avsändaren.

Gunnar Jönsson har svårt att förstå att han inte kan få ersättning för förseningen. Det aktuella brevet innehöll en övervakningskamera som han köpt till sitt verkstadsföretag i Vike utanför Liden. På fakturan framgår att han betalat 125 kronor för frakten.

- Det är feltänkt av posten. Så här kan man inte behandla folk. Det är ju jag som har haft besvär av det här. Jag har ringt otaliga telefonsamtal till kundtjänst.

- Avsändaren har inte haft några problem. Han har lagt det på brevlådan och sen har han inte haft något besvär.

Det är inte första gången som Gunnar Jönsson drabbas av förseningar när det gäller postförsändelser.

- Det här påverkar verksamheten negativt. Oftast är det reservdelar till maskiner som jag beställer och som har blivit försenade.

http://st.nu/medelpad/nordvastra/1.3769994-fick-vanta-13-dagar-pa-rekommenderat-brev