Förorenade doftminnen på tåget

Doften av nybakat bröd på morgonkvisten är en sensation som sitter djupt rotad i vårt välbefinnande. Samma sak med de förväntans­fulla ­känslorna som uppstår när man svagt förnimmer havet i ett nyöppnat ostron, kanske också dofterna av barbecue på avstånd.

Och vidare: nygräddad pizza i gränderna ­i ­Napoli, malda kryddor i en souk i Ouarzazate ­i Marocko, mynningen på en nyuppdragen flaska Barolo. Alla dessa dofter, och tusentals till, skänker välbehag och mening.

Mat är inte bara föda och näring, det är även sociala ritualer och kulturer som definierar oss och påminner oss om att vi är människor, och därmed också skiljer oss från djuren.

Jag slumrade på tåget från Köpenhamn för några eftermiddagar sedan. Slumrade sött, som ett litet barn, oskyldigt och intet ont anande. Vagnen var full, människor som pratar högt, men inget kunde störa min tupplur. Så plötsligt väcks jag, brutalt, av en lukt. Och tittar upp. Två föräldrar och deras små barn ska parkera sig bredvid mig. I sällskap med fyra stora bruna påsar från Burger King.

Den lukt som sprider sig är så våldsam och primitiv att jag ställer mig rakt upp och frågar vad de ska göra nu. ”Äta”, blev det förvånade svaret från pappan. ”Nej, ni måste gå härifrån med era påsar som luktar bajs, ni förstör för alla här inne, kan ni inte gå in på toaletten och äta där”, replikerar jag alldeles för högljutt. Alla tittar på. De öppnar ändå sina påsar i tystnad, jag flyr yrvaken in i nästa kupé.

Jag samlar mig, tänker efter, rannsakar mig själv. Vem har rätt, vem har fel. En barnfamilj som ska äta. Eller en svagt neurotisk matälskare som uppenbarligen är lika känslig för lukten av Burger King i hermetiskt tillsluten miljö, som för avföring.

När jag ringde Skånetrafiken för att ta reda på förhållningsreglerna, så blev svaret väldigt luddigt.

Tydligen är det lagligt att äta medhavd avföring om det inte skapar obehag. Men man får inte röka, vilket skulle kunna argumenteras som något precis lika obehagligt för omgivningen.

Kan vi inte komma överens om en förändring?

Om inte annat så för medmänskliga socialt rituella anledningar, så att våra små doftminnen inte förorenas i onödan. Så att de nybakade morgonbröden och de napolitanska gränd­pizzorna inte behöver skjutas undan, till förmån för avföringslika gatuköksprodukter.

http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article1613766/Fororenade-doftminnen-pa-taget.html