torsdagen den 29:e mars 2012

Fler i villan ger dyrare försäkring

Monica Stiernström fick en ny inbetalningsavi från Folksam. Hemförsäkringen hade höjts med några kronor.
– Det beror på att vi är två i huset, säger de på Folksam, berättar hon.

Hon hade först fått en faktura. Men också en fråga om hur många som bor på adressen, vilket hon meddelade. Därefter kom den nya, högre fakturan.

– Men vi har varit två personer i många år. Vad ska dom hitta på härnäst? frågar hon sig.

När ST ringer bolagets kundtjänst så blir beskedet att det är nytt för i år att antalet folkbokförda i huset påverkar premien. Men Peter Ek, produktutvecklare på Folksam, blir förvånad.

– Vi införde det här 1 januari 2011, så det borde ha påverkat premien redan i fjol. Bakgrunden är att statistiken visar att risken för skador ökar ju fler man är. Det handlar bland annat om stöld av mobiltelefoner och cyklar, säger han.

I Monica Stiernströms fall höjde det premien med en mindre summa, men det kan också handla om ett par eller några hundralappar.

Åldern på de boende spelar däremot ingen roll. Däremot påverkar försäkringstagarens ålder premien en del. Den är högre för en 35-åring än för en 60-åring.

– Den yngre har kanske barn och då ökar risken för skador. Vi vill skapa ett rättvist system, säger Peter Ek.

Monica Stiernström är förvånad.

– Då borde det också påverka premien om man har hundar och katter hemma, men det gör det inte, säger hon.

Både If och Trygg Hansa har länge haft modellen att antalet boende påverkar premien. Hos Länsförsäkringar däremot har det ingen betydelse.

– Nej, och vi har inte diskuterat att införa det heller. Men åldern hos försäkringstagaren påverkar en del, säger affärsområdeschefen Mats Wiklund.

Peter Ek menar att antalet personer ändå har en mindre påverkan på premien.

– Det är betydligt viktigare var man bor, det kan exempelvis öka risken för stölder och inbrott.

http://st.nu/ekonomi/lokalt/1.4563438-fler-i-villan-ger-dyrare-forsakring

fredagen den 23:e mars 2012

Timråbo trakasserad av tysk stilpolis

En tysk stilpolis tycks patrullera i Timrå.
Efter att Martin Andersson gått omkring i onepiece har han fått motta tre ”hotbrev”.
– Det måste vara en riktigt ointelligent människa som ligger bakom det här, säger han.
Trakasserierna är nu polisanmälda.

Timråbon Martin Andersson brukar synas i många lokala sammanhang – exempelvis som illusionist, filmmakare och som en drivande kraft för kampsportarna i klubben Ironman.

Men nu har han blivit varse att det inte är riskfritt att se ut hur som helst om man rör sig på byn. När han bar det populära allt-i-ett-plagget onepiece i januari dröjde det inte länge förrän ett brev på extremt dålig tyska landade i brevlådan.


Bristfälligt språk

Eftersom språket är så bristfälligt är det något oklart vad brevskrivaren vill, men personen har uppenbarligen hakat upp sig på Martin Anderssons klädsel och anklagar honom för att vilja framstå som yngre än vad han är.

– Visst, jag är över 40 men jag klär mig precis som jag vill och jag står för den jag är. Efter det första brevet tog jag på mig en rosa overall och gick omkring i den i en vecka bara för att, säger Martin Andersson.

Sedan i februari har han fått ytterligare två brev där hans person och beteende kritiseras på någon form av låtsastyska och saken är nu polisanmäld.

– Den som skrivit breven vill få mig att tro att de skickats från Tyskland. Men de är alla poststämplade i Sundsvall och ingen tysk skulle skriva så uselt, säger Martin Andersson.


Känner sig fascinerad

Han känner sig inte hotad, utan mer fascinerad över att någon tar sig tid att slå i lexikon för att knåpa ihop obegripliga förolämpningar och sedan bekostar både porto och kuvert för att de ska nå fram. Brevskrivaren försöker också påskina att det är många som håller ögonen på Martin Andersson.

– Jag skrattar bara. Är man så feg att man inte vågar komma fram och säga vad man tycker så är det bara löjligt. Det är så låg nivå – under sand­lådenivå, säger han.


http://dagbladet.se/nyheter/timra/1.4543154-timrabo-trakasserad-av-tysk-stilpolis

måndagen den 19:e mars 2012

Fel betalning gav parkeringsbot

När Stefan Pettersson kom ut efter lunchen hade han fått en lapp på bilen. På den stod det att han hade betalat i fel parkeringsautomat.

– Det är helt jävla otroligt.

Det säger Stefan Pettersson om den kontrollavgift han måste betala.

Det var på tisdagen som han, tillsammans med två kunder, åkte in till centrala Kalmar för att äta lunch på en restaurang på Skeppsbrogatan. Han parkerade på den närmaste parkeringsplatsen och alla tre spanade efter en automat. De såg en cirka 15 meter bort och valde den. När de sedan kom ut efter en trevlig lunch satt det en lapp från parkeringsföretaget Q-park på bilen som sa: Biljett från K46 gäller ej här.
– Det är inte pengarna som irriterar mig utan själva principen, säger Stefan Pettersson när Barometern träffar honom på parkeringen och fortsätter:
– Det var pinsamt. Kunderna undrade hur man tänker här i Kalmar.
På motsatt håll från bilen, mot Baronen, står en röd parkeringsautomat.
Det visar sig vara den rätta automaten, tillhörande Q-­ park och som han borde ha betalat i eftersom han stod på Baronens parkering. Stefan Pettersson håller med om att automaten står en liten aning närmare hans bil jämfört med den som han valde att betala i. Men inte uppenbart mycket närmare.
– Hur ska man veta att det spelar roll vilken automat man betalar i? Eller vilken parkering man står på och vem som äger automaterna? Det måste vara enkelt att sätta upp en skylt framför parkeringen som visar åt vilket håll man ska gå och betala. Det ser inte ens ut som en automat på det här avståndet, det skulle lika väl kunna vara en papperskorg eller en postlåda, säger han och tillägger:
– Jag fattar faktiskt inte hur man har valt att placera de här parkeringsautomaterna.

http://www.barometern.se/nyheter/kalmar/fel-betalning-gav-parkeringsbot(3192285).gm

Bortglömda badbyxor gavs bort

Badbyxorna skänktes bort redan efter tre dagar.
Storsjöbadets rutiner för kvarglömda prylar upprör.
– Fullkomligt oacceptabelt, säger Per Hansson i Nälden, som har haft en hård dust med badhuset.

Det var när han skulle hämta ett par kvarglömda badbyxor tillhörande sin son som han fick veta att de inte längre fanns kvar.

Då hade det bara gått tre dagar.

– På måndagen skänker de tydligen alla kvarglömda grejer till pingstkyrkan. Och när jag skulle hämta badbyxorna fick jag bara svaret att de inte fanns kvar längre, berättar Per Hansson.

När han kontaktade badhuschefen Martin Zetterström möttes han av ett kort svar:

– Att det var deras rutiner. Och att det inte ingick i badhusets verksamhet att ta hand om kvarglömda grejer.

– Men herregud. Det måste ju tänka på att det är många barn som kan glömma grejer. De måste ju ge folk en chans att kunna hämta sina saker, säger han.

Till sist föreslogs Per Hansson att själv ta kontakt med pingstkyrkan för att på så vis få tag på grejerna.

– Men det tänker jag inte göra. Badbyxorna var glömda på badhuset.

Per Hansson har nu polisanmält händelsen. Rubriceringen är olovligt förfogande.

– Det är en avsiktlig handling som de har satt i system. Jag tycker det är brist på respekt. Det är andra grejers ägodelar man skänker bort så där lättvindigt, säger han.

Martin Zetterström, badhuschef, säger att det i Pers fall handlade om byte av rutiner.

Därför försvann badbyxor så snabbt.

– Vi har flyttat lagringsstället där vi förvarar kläderna. Så i det här fallet blev det väldigt olyckligt och jag har bett om ursäkt. Normalt sparar vi grejerna i en vecka.

• Enligt receptionen skänks det som har torkat bort efter 24 timmar?

– Ja, det har varit så nu under den här övergångsperioden. Men vi kommer att återgå till våra normala rutiner. Sakerna behålls då i en vecka.

Enligt Martin Zetterström skänker de bort mellan fyra och tio sopsäckar varje vecka.

– Vi har inte plats för allting. Badgästerna har också ett eget ansvar, säger han.

Värdesaker låser badhuset in i ett kassaskåp. När det blir för fullt har man tidigare lämnat sakerna till polisen.

– Men de har sagt att de inte vill ta emot längre. Så det är en rutin vi måste lösa, säger Martin Zetterström.

http://ltz.se/nyheter/ostersund/1.4527849-bortglomda-badbyxor-gavs-bort

måndagen den 12:e mars 2012

Plopp-lycka? Nä, men en riktig kärleksflopp!

Chokladen höll inte löftet – Cloetta anmält för bluff

Cloettas kärleksförklaring blev en flopp.

Påsen med Plopp skulle sprida kärlek och lycka, men konsumenterna blev snuvade på båda.

– Det är irriterande, säger Carina Jörgensen, 31, som planerade att duka upp kärlekschokladen på sitt bröllop.

Till kronprinsessparets bröllop storsatsade Cloetta på en särskild kärleks-Plopp med orden ”kram”, ”puss”, ”kärlek” och ”lycka” tryckta på förpackningarna. Påsen lanserades dock inte förrän till alla hjärtans dag.

– Jag ska gifta mig till hösten och tyckte att det var en rolig sak att ha till bröllopet, säger Carina Jörgensen.

Bara puss och kram

Efter att ha hört om lanseringen gick hon och köpte ett par påsar, men kärlek och lycka fick hon vara utan. Förpackningarna innehöll inte de orden, i påsen fanns bara choklad med orden ”puss” och ”kram”.

Carina Jörgensen surfade runt på nätet och fick kontakt med fler som hade upptäckt choklad- bluffen.

Hon mejlade Cloetta som svarade med tystnad. Irritationen växte och till slut anmälde hon företaget till Konsumentverket. Carina Jörgensen är inte ensam – flera har irriterat sig på den falska marknadsföringen och anmält företaget.

Ville ”spara” orden

– Står det både på hemsidan och på påsen att det ska finnas alla ord så ska det göra det även på choklad- en, säger hon.

Enligt Cloetta ville de ”spara” de andra orden till lite senare.

– Vi tänkte det som en serie och jag tror inte ens man tänkte på att kunderna ville ha alla fyra orden. Jag förstår att konsumenterna är besvikna och självklart är vi jätteledsna. Det är bara att böja huvudet och be om ursäkt, säger informationschef Christina Björck


http://www.aftonbladet.se/incoming/article14505835.ab

fredagen den 9:e mars 2012

Förorenade doftminnen på tåget

Doften av nybakat bröd på morgonkvisten är en sensation som sitter djupt rotad i vårt välbefinnande. Samma sak med de förväntans­fulla ­känslorna som uppstår när man svagt förnimmer havet i ett nyöppnat ostron, kanske också dofterna av barbecue på avstånd.

Och vidare: nygräddad pizza i gränderna ­i ­Napoli, malda kryddor i en souk i Ouarzazate ­i Marocko, mynningen på en nyuppdragen flaska Barolo. Alla dessa dofter, och tusentals till, skänker välbehag och mening.

Mat är inte bara föda och näring, det är även sociala ritualer och kulturer som definierar oss och påminner oss om att vi är människor, och därmed också skiljer oss från djuren.

Jag slumrade på tåget från Köpenhamn för några eftermiddagar sedan. Slumrade sött, som ett litet barn, oskyldigt och intet ont anande. Vagnen var full, människor som pratar högt, men inget kunde störa min tupplur. Så plötsligt väcks jag, brutalt, av en lukt. Och tittar upp. Två föräldrar och deras små barn ska parkera sig bredvid mig. I sällskap med fyra stora bruna påsar från Burger King.

Den lukt som sprider sig är så våldsam och primitiv att jag ställer mig rakt upp och frågar vad de ska göra nu. ”Äta”, blev det förvånade svaret från pappan. ”Nej, ni måste gå härifrån med era påsar som luktar bajs, ni förstör för alla här inne, kan ni inte gå in på toaletten och äta där”, replikerar jag alldeles för högljutt. Alla tittar på. De öppnar ändå sina påsar i tystnad, jag flyr yrvaken in i nästa kupé.

Jag samlar mig, tänker efter, rannsakar mig själv. Vem har rätt, vem har fel. En barnfamilj som ska äta. Eller en svagt neurotisk matälskare som uppenbarligen är lika känslig för lukten av Burger King i hermetiskt tillsluten miljö, som för avföring.

När jag ringde Skånetrafiken för att ta reda på förhållningsreglerna, så blev svaret väldigt luddigt.

Tydligen är det lagligt att äta medhavd avföring om det inte skapar obehag. Men man får inte röka, vilket skulle kunna argumenteras som något precis lika obehagligt för omgivningen.

Kan vi inte komma överens om en förändring?

Om inte annat så för medmänskliga socialt rituella anledningar, så att våra små doftminnen inte förorenas i onödan. Så att de nybakade morgonbröden och de napolitanska gränd­pizzorna inte behöver skjutas undan, till förmån för avföringslika gatuköksprodukter.

http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article1613766/Fororenade-doftminnen-pa-taget.html

torsdagen den 8:e mars 2012

Snöhögen som förstör

n stor snöhög och utebliven sandning förpestar tillvaron för en hel gata.
Nu kräver de boende i idylliska Mjälle åtgärder.
– Jag tycker det är åt helsike, säger Tore Henriksson.

Georg Molin och Tore Henriksson är sedan många år tillbaks grannar på Kvarnstigen i Mjälle på Frösön. På vintrarna ska deras gata skrapas, plogas och sandas.

Vissa år har det gjorts lite bättre.

Vissa år lite sämre.

Men aldrig förr har det slarvats så kapitalt som i år enligt de boende.

När LT besöker Kvarnstigen på tisdagen så är det "glashalt" och några spår av att det sandats den senaste tiden syns inte till.

– Det är oerhört nonchalant att man inte ser till att det sandas, säger Tore Henriksson.

Alldeles bredvid Georg Molins tomt har dessutom en jättehög med isig snö vuxit upp. Det är statliga Svevia – som har ansvaret för snöröjningen på Frösön – som bestämt sig för att i fortsättningen dumpa av skrapad och plogad snö från resten av bostadsområdet alldeles utanför Georg Molins fastighet.

– Svevia åker förbi alldeles bredvid utan att åka in och skrapa eller sanda på vår gata. Det tycker jag är dåligt. Vi betalar skatt och avgifter som alla andra i kommunen. Och får ingen snöröjning eller sandning, säger Georg Molin.

Kommunen har uppdragit åt Svevia att snöröja vägar som Kvarnstigen om den snöröjda bredden understiger fyra meter. Vid LT:s kontrollmätning var Kvarnstigen på ett ställe endast 2 meter och 60 centimeter.

– Två bilar kan inte mötas på den här vägen, konstaterar Tore Henriksson.

Sickan Sundkvist bor längst in på Kvarnstigen tillsammans med sin man. När hon går långa sträckor har hon en rullator som hjälpmedel. En rullator hon inte kan använda.

– Det är tack vare goda grannar man överhuvudtaget kommer ut. Problemet är att det inte skrapas och när det då blir sörjigt och sedan fryser till så blir det knöligt. Då är det bara att glömma att försöka använda rullatorn. Den här biten av gatan har de (Svevia) totalt skitit i, säger Sickan Sundkvist.

LT har sökt Svevias ansvarige tjänsteman.

Enligt gatuingenjör Bertil Danielsson på Östersunds kommun kommer man de närmaste dagarna att granska hur Svevia sköter uppdraget i Mjälle.

http://ltz.se/nyheter/ostersund/1.4452535-snohogen-som-forstor

onsdagen den 7:e mars 2012

Nu får du fan hålla i dig

Teknikstrulet tär allt mer på Stadsbussarnas chaufförer – och på passagerarna.
– Det hade kunnat sluta illa, säger Andreas Wikesund, som hade en mardrömsresa på måndagen.

LT har tidigare rapporterat om det nya betalsystemet hos Stadsbussarna och Länstrafiken, som fortsätter att vålla stora problem på bussturerna.

Det är långsamt och gör ofta att chaufförerna hamnar efter i tidtabellen.

Andreas Wikesund är en flitig resenär på nians linje till Frösön.

Måndagens resa gör han inte gärna om.

– Det började redan när jag skulle fylla på kortet, berättar han.

– "Jag fyller fan inte på något kort när jag är försenad", svarade föraren. Sedan fick jag kortet ryckt ur handen. Busschauffören tog sedan också hundringen och fyllde på. Sedan manade han mig att gå på fort.

Resan fortsatte mot Frösön och chauffören var märkbart irriterad och utåtagerande.

– Några stationer bort körde en bil ut. Helt lagligt eftersom bussen ska stanna för högerregeln.

Chauffören fick tvärnita och skrek högt åt billisten.

– Både de som klev på och de som klev av fick utstå svordomar över att det gick för långsamt, berättar Andreas Wikesund.

– När det var en kille som skulle betala för resan med kort blev föraren ännu mer stressad. Föraren ryckte kortet ur handen på killen, drog kortet och sa "nu får du fan hålla i dig".

Andreas Wikesund uppfattade också att hastigheten stundtals gick mycket över den tillåtna.

– Det gick riktigt fort på många ställen och det hade kunnat sluta illa. Inte minst med bilen som körde ut.

Har du upplevt en sådan här tur tidigare?

– Ja, det har varit likadant flera gånger tidigare den senaste tiden, men inte så extremt.

Gustav Jansson, tillförordnad platschef på Stadsbussarna, beklagar det inträffade.

– Våra chaufförer har blivit allt mer stressade av biljettsystemet. Och i praktiken tar det längre tid när människor ska gå på. Att de blir stressade är en naturlig reaktion. Det är bara att beklaga att det blir så här.

– Vi jobbar stenhårt för att få fram en bättre lösning, säger Gustav Jansson.

http://ltz.se/nyheter/ostersund/1.4196775--nu-far-du-fan-halla-i-dig-

måndagen den 5:e mars 2012

När hunden ska bajsa går man till restaurangen

Hundägare i Strömsund som ska rasta vovven går till Restaurang Chang.
– Det ser ut som om de tömt hinkar med hundskit här ute, säger ägaren.

Jan-Ivar och Jariya Engström har tappat tålamodet med alla hundägare som tror att trottoaren utanför ingången till deras restaurang är en rastgård.

– Det ser ut som om de har tömt hinkar med hundskit här ute, säger Jan-Ivar.

Restaurangen ligger efter Storgatan, i Strömsunds centrum. Det borde inte vara det första område man tänker på när man ska rasta sin hund. Ändå ser det ut att vara populärt hos många hundägare. När LT besöker stället kan vi räkna till minst ett tjugotal högar och korvar direkt utanför restaurangen.

– Ändå hann jag skotta bort lortarna framför dörren innan jag kom på att kontakta LT.

Makarna Engström vet inte att de har retat någon som vill hämnas på detta sätt.

Men de har undrat, för bajshögarna återkommer hela tiden, så snart restaurangen är stängd.

På andra sidan gatan ligger kommunkontoret. Där finns inga exkrementer och inte heller vid de övriga företagslokalerna efter Storgatan.

– Det känns nästan som om det är någonting personligt.

http://ltz.se/nyheter/stromsund/1.4445309-nar-hunden-ska-bajsa-gar-man-till-restaurangen

Nya bilen förstördes

När Sandra Bergman skulle till jobbet på fredagsmorgonen körde hon sönder sin bil efter den oröjda gatan.

- Jag blev så arg och ringde till kommunen direkt, säger Sandra.
Hon bor på Bigarråvägen på Böleäng i Umeå. För att hinna på förskolan med barnen innan hon skulle till jobbet lämnade hon bostaden strax efter halv sju i morse. Men hon hann inte så långt med sin nyinköpta bil.
- Det var hur djupa bilspår som helst på Bigarråvägen och och jag hamnade med bilen i de tillfrusna hjulspåren. Jag hörde direkt att det hände något med bilen.
När Sandra tittade bakåt låg plastdetaljer från bilens underrede längs vägen. Hon blev stående och vågade inte köra längre.
De senaste dagarnas milda väderlek har gjort att det efter bilarnas framfart bildats djupa hjulspår. Under natten mot fredagen frös snösörjan till stenhård is.
- Så här får det inte se ut, säger Sandra som överväger att driva en skadeprocess mot kommunen.
Per Hilmersson på gator och park vid Umeå kommun säger att kommunen jobbat under hela natten mot fredagen för att röja gatorna.
- Vi har använt alla tillgängliga medel för att hinna med och har prioriterat bussgator och huvudstråk. Sedan körs villaområdena i hela stan, men vi hinner förstås inte allt samtidigt, säger Per Hilmersson.

http://www.vk.se/587604/nya-bilen-forstordes