Promenadstråk växer igen

Stigen utefter älven används flitigt för promenader, hela vägen från Ellbo i söder förbi båtklubben i norr. Men Ulla Dannerholt som ofta går där, undrar varför ingen klipper gräset.

Ulla Dannerholt och hennes väninna Barbro Malina har i flera år gått sina promenader utefter älven.
– Men nu är gräset så högt och jag vet att folk råkat på orm där. Fästingarna trivs ju också i högt gräs, säger Ulla.
Både hon och väninnan minns att gräset tidigare hållits efter.
– Det är varken Leifab eller kommunen som har ansvaret. Marken är Sjöfartsverkets, berättar Raimo Proos, arbetsledare på Leifab.
Tidigare röjningar har dock gjorts av AMA, arbetsmarknadsavdelningen. De har ett arbetslag som bland annat tagit bort nedfallna träd.
– Stigen har säkert använts i hundra år och det är ett populärt gångstråk. Men om vi ska göra något måste det vara förankrat hos Leifab och samhällsbyggnadsnämnden, förklarar Peter Andersson, arbetsmarknadssamordnare.

http://ttela.se/start/lillaedet/1.1694789-promenadstrak-vaxer-igen

Gäster får bara stå sex timmar

Sommarens bad blev för dyra

Therese Eriksson hade planerat att spendera sommaren med sin familj på Ronneby Brunnsbad.
Men mitt i säsongen chockhöjdes priserna, och familjens sommarplaner grusades.
–Vi har inte råd att besöka badet längre, säger hon.
http://www.bltsydostran.se/nyheter/ronneby/sommarens-bad-blev-for-dyra(3338360).gm

Ingen rabatt utan e-post

När Anna-Stina Wermelin skulle köpa en ny gräsklippare erbjöds hon rabatt om hon bara blev medlem i JulaClub, Julas kundklubb. Men när hon fyllde i blanketten visade det sig omöjligt.
– Då påpekade man att jag inte hade fyllt i någon e-postadress, men jag har ju ingen, säger hon besviket.

Anna-Stina Wermelin, 83 år, uppmärksammade en gräsklippare i ett annonsblad från Jula. Priset var bra och startades med hjälp av en enkel knapptryckning, vilket lockade eftersom hon inte känner att hon orkar dra igång en motor med det klassiska snöret.

– Så jag åkte dit och berättade vad jag ville ha. Säljaren var jättetrevlig och berättade också att om jag skaffade ett kundkort hos dem så kunde jag få ytterligare rabatt på gräsklipparen, säger hon.

Hon fyllde i sina uppgifter på blanketten och lämnade in den.

– Då påpekade man att jag inte hade fyllt i någon e-postadress, men jag har ju ingen. Jag har ingen dator eller bredband eller så, jag trodde det skulle gå bra ändå men det var tydligen helt omöjligt, säger hon.

Anna-Stina kontaktade Julas kundtjänst men fick samma besked där och hon känner sig lite diskriminerad.

– Det låter ju inte klokt. Det är ju inte alla som har internet eller e-post.

– När det är så här blir det ju att jag, som inte kan få kundrabatt, får betala fullt pris medan andra utnyttjar rabatten jag missar, säger hon.

Andra företag hon är kund hos informerar via mobiltelefonen, berättar hon.

– Jag tycker det borde räckt med personuppgifterna. Andra företag nöjer sig ju med det. Där får jag ett sms när det är rea eller om jag har rabatt på något.

– Ska jag köpa en dator och skaffa e-post bara för att få rabatt? Det tycker jag är en dålig affär.

Trots allt är hon glad över att det gick att kontakta kundtjänsten så smidigt.

– Det ska de ha en eloge för. Det är inte alla som bjuder in till kontakt på det sättet så det var ju i alla fall bra, avslutar Anna-Stina Wermelin.

VF sökte under måndagen både presskontakt och vd på Jula för kommentarer men utan att lyckas.

http://www.vf.se/nyheter/karlstad/ingen-rabatt-utan-e-post

Andreas harv fastnar i vägbanan

Väghållaren Svevia lyser med sin frånvaro och boende i Vännäsbyn Gullsjö är förtvivlade – och förbannade.

Utan kontinuerligt underhåll har väg 624 förvandlats till ett smärre minfält av djupa gropar och gupp.

Att färdas här är rejält riskfyllt och besvärligt för alla slags fordon och dess förare.

I synnerhet för unge bonden Andreas Helgesson, som gör hundratals turer genom byn med sin traktor och tunga lass. VK fick en provtur, och gissa om det smällde i den ofjädrade traktorn och i ryggen när Andreas struntade i att dra ner farten. Vilken han förstås helst vill slippa.

- Jag har ringt Svevia två gånger och vädjat om att åtminstone komma och skrapa de 1,5 kilometer inne i byn som det handlar om. En gång fick jag svaret att om jag betalar skulle de komma och skrapa. Den andra gången fick jag beskedet att väg- hyveln fanns i Åmsele. Ibland har de varit här, men utan att ha med sig något nytt grus att fylla groparna med, säger en mycket kritisk Andreas Helgesson.

Ska räkna

- Jag är väldigt nyfiken på att få veta vad som egentligen står i upphandlingskontraktet med Svevia. Står där kanske att de inte ska skrapa hela vägen, eller göra så lite som möjligt?

- Lite provocerande och ironiskt har jag sagt att nästa gång väghållningen är ute för anbud ska jag lägga mig på allra lägsta nivå och köpa mig en ny traktor för pengarna i stället för att hyvla…

Som hårt satsande köttdjursbonde utnyttjar Andreas mark på flera håll inom Gullsjö. Det innebär, särskilt i vårtider, många och brådskande turer med traktor, gödselvagn eller harv. Sen ska höbalarna in.

”Harven fastnar”

- Det går inte att transportera någonting på den här vägen. Varken djur eller material, harven fastnar om traktorn kör ner i groparna. Personbilar går sönder, vid guppen ligger bildelar.

Grannarna Jan-Ola Wirth, Kjell Löfgren och Ingemar Helgesson nickar instämmande, och tillfogar att mobilteckningen är lika usel.

- Det här handlar om landsbygdens nedgradering. Många vägar här omkring ser likadana ut. Varför kan inte vi på landet få en liten del av kakan för vägunderhållet, undrar de.

http://www.vk.se/659369/andreas-harv-fastnar-i-vagbanan

Fick helikopter med hakkors på Liseberg

När Nathalie Seffo vann på Lisebergs lyckohjul fick hon en helikopter med ett hakkors på. Nu drar nöjesparken in priset.

I förra veckan spelade Nathalie Seffo på Lyckohjulet på Liseberg tillsammans med sin 15 månader gamla son. De vann och eftersom lille Leon-Ninor gillar flygfarkoster valde de en grön leksakshelikopter som pris. När Nathalie några dagar senare öppnade paketet för att ta fram priset åt sin son fick hon en oväntad överraskning. Navet för helikopterbladen var format som ett omvänt hakkors. Omringat av hjärtan.

- Jag blev fly förbannad, det här är inte normalt. Ska små barn leka med det där, frågar sig Nathalie Seffo.

Familjen samlades snabbt kring plastleksaken.

- Det syns ju så tydligt. Både jag och min syster såg det direkt. "Vad är det du köper till ditt barn", frågade hon mig.

Vad tror du själv att förklaringen är?

- Det är väl någon som försöker smyga ut sitt budskap. Ett hakkors med hjärtan runt, jag tror inte att det är en slump.

Familjen är vana Lisebergsbesökare, men säger att händelsen har gett dem en olustig känsla inför nöjesparken.

- De borde inte ha sådana leksaker. Kollar de inte sina grejer? Jag vill inte att mitt barn ska leka med sådant. Tänk om han hade tagit med sig helikoptern till dagiset, vad skulle fröknarna tänka?

Nu ligger helikoptern högst upp i ett skåp där Leon-Ninor inte kan nå den.

- Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra med den, säger Nathalie Seffo.

När GP informerar Liseberg om helikoptern kan nöjesparken efter en stunds nystande konstatera att uppgifterna stämmer.

- Ja, beklagligt nog har vi sådana helikoptrar som pris. När vår lyckohjulspersonal nu såg detta togs produkten bort från prishyllan, säger Patrik Källström, informatör på Liseberg.

Han har ännu ingen förklaring till hur helikoptern hamnat på prishyllan eller varifrån den är inköpt.

- Vi jobbar på att ta reda på det, men det är svårt nu i semestertider när många är borta.

Han förtydligar att nöjesparken tar avstånd från symbolen.

- Ett hakkors är naturligtvis inte förenligt med Lisebergs värderingar, konstaterar han.

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.991217-fick-helikopter-med-hakkors-pa-liseberg

Lokalbytet skapar glasklara problem

De bridgespelande seniorerna i Fränsta fick för en tid sedan byta lokaler.
Bytet medförde ett större ansvar inne- fattandes bland annat fönsterputs.
Något som bridge­spelaren Margareta Helander menar är orimligt att belasta seniorer med.

– 75-åringar ska inte behöva klättra på stegar och putsa fönster, menar Margareta Helander som för talan för bridgespelande i Fränsta.

Tidigare lånade de en lokal inne på äldreboendet Torpsro. Då den behövs i äldrevårdens egen verksamhet fick de bridgespelande seniorerna möjlighet att tillsammans med PRO använda de friliggande lokaler som Torpsro också hyr av Åfa.

Vill ha svar

– Sen dagvården flyttade till Hallsta nyttjar vi inte längre de friliggande ­lokalerna och det bästa vore väl att vi slapp ifrån att hyra dem alls, konstaterar Inger Hultin områdeschef för Torpsro.

Något som hon i alla fall inte kan acceptera är att fönsterputsning och förbrukningsmaterial i ­lokalen belastar Torpsros budget.

– Vi måste ha de pengarna till den egna verksamheten, berättar hon.

Margareta Helander har inga problem med att förstå resonemanget, men tycker det vore på sin plats att hon får ett riktigt svar på den skrivelse hon gjort till Socialnämnden i ärendet.

Hoppas på lösning

– De har bara svarat att vi får göra en ansökan om bidrag, men det tycker inte jag ska behövas. Dessutom skulle väl de här lokalerna kunna nyttjas betydligt mer av såväl unga som gamla, menar Margareta.

Nu hoppas både Inger och Margareta på en smidig lösning som gagnar alla seniorer – såväl ­boende som bridgespelare.

http://dagbladet.se/nyheter/ange/1.4856175-lokalbytet-skapar-glasklara-problem