Boende retar sig på förstörd gräsmatta

Gräsmattan blev sönderkörd under Peace & Love men är ännu inte återställd. Nu har de boende i Hagalundshuset tröttnat.

– Det känns som om det inte är så noga med oss som bor här. Vi är ju ändå bara gamla som kanske inte ser så bra, säger Tommy Granlind.

Utanför Hagalundshuset finns en gräsmatta ut mot Engelbrektsgatan och Folkets park.

– Under Peace & Love använde de den till att ha kablar på, mängder av elkablar som de körde ut med lastmaskiner, säger Tommy Granlind som bor i huset.
Eftersom det regnade kördes också flis ut för att gräsmattan skulle bära.
– Jag säger inget om det, om de nu kunde ha städat efter sig, fortsätter Granlind.
En sträcka på 20-25 meter av gräsmattan är nu delvis flistäckt och delvis lerig eller vattentäckt.
– Vi ser det här varje dag från våra balkonger och fönster och det är ingen vacker syn av vad som brukade vara en kanonfin gräsmatta.
För ett par veckor sedan kontaktade Tommy Granlind Borlänge kommun och fick då till svar att "så ska ni inte ha det", men efter det har inget hänt med gräsmattan.
– Det är dålig stil och arrogant mot oss som bor här. Det känns som om de skiter i oss bara för att vi är gamla.
Nu hoppas de boende ändå på att problemen tas på allvar – snarast.
– Ja, om vi ska få gräs till nästa år, så måste det sås nu, säger Tommy Granlind.
Några större problem har han annars inte upplevt av att bo i festivalområdet under sju år.
- Nej, det har blivit bättre från år till år. Men om du frågar mig så tycker jag det är helt fel att lägga så mycket kablar på en gräsyta. Det borde man lägga på sten eller asfalt.
Den aktuella gräsmattan ska skötas av Tunabyggen. När tidningen på onsdagen kontaktar Jenny Mjöberg, som är ansvarig för utemiljön, åker hon direkt till platsen och tittar.
– Jag ska ta kontakt med Peace & Love, så att de ser till att barken försvinner och att det blir en ny gräsmatta sådd, säger hon.
När blir det?
– Förhoppningsvis så fort som möjligt.
Så att det hinner bli gräs till nästa år?
– Ja, säger Jenny Mjöberg.

http://www.dt.se/nyheter/borlange/1.5043679-boende-retar-sig-pa-forstord-grasmatta

För långt till p-platsen – då slutar han som nämndeman

Nämndemannen Björn O. Svensson kan inte längre parkera utanför tingsrätten.

Då avsäger han sig uppdraget i protest mot att behöva gå till en annan p-zon.
– Jag är helt enkelt inte beredd att underkasta mig det, säger han.

http://www.bltsydostran.se/nyheter/karlskrona/for-langt-till-p-platsen-da-slutar-han-som-namndeman(3412408).gm

Flytt av lekplats skapar missnöje

Birgitta Carlhem är trött på att Östersundshem hattar hit och dit och låter bli att informera de boende om förändringar och deras planer.


– I går var jag jättearg. Nu har jag sovit och lugnat ner mig lite, men jag är fortfarande upprörd, säger hon.

Birgitta Carlhem bor på bottenvåningen i ett hus i Ängsmon. Där har hon bott och trivts i flera år.


För ungefär ett år sedan gjordes en jättefin lekplats i ordning utanför hennes uteplats, med gungor och rutschkana. För ett par månader sedan togs sanden bort och gummiplattor sattes dit i stället. Nu har Östersundshem plötsligt rivit upp lekplatsen och flyttat den 25 meter. I stället ska en multisportarena byggas på platsen.

– En dag satt det en lapp på porten, där de meddelade om bygget och bad om ursäkt för trafik och stök, säger Birgitta Carlhem.

Hon ringde upp Östersundshem för mer information, men fick inte tag på någon som visste något mer än att en liten rink skulle byggas.

Det som fick bägaren att rinna över var när stora, vackra tallar högs ner. Birgitta är bekymrad över att Östersundshem velar och inte verkar ha någon långtidsplanering för området.

– Det viktiga är ju att ungdomarna har det bra och får fritidssysselsättningar i området. Men jag vill inte behöva betala för att Östersundshem inte kan bestämma sig. Alla de här maskinerna kostar ju och det hamnar tillslut på våra hyror, säger hon.

Ola Ångman är arbetsledare på Östersundshem och menar att kostnaden för projektet inte är något som kommer plussa på hyran. Kostnaden ingår i budgeten för utveckling, och just nu satsar de på utomhusmiljön i hela stan. En multisportarena finns på plats i Valhall och en i Ängsmon, med närhet till skolan och många barn kändes självklar.

– Förra året satsade vi på lekplatser, nu blev det så att den här var tvungen att flyttas när vi kom på idén med arenan. Det är ett ständigt arbete att utveckla miljön för de boende, och då är det en naturlig del att göra förändringar och flytta på befintliga saker, oavsett om de är nya eller inte, säger han.

Han menar att de boende har blivit tillräckligt informerade, och att de haft tid på sig att yttra sig.

http://op.se/lanet/ostersund/1.5028709-flytt-av-lekplats-skapar-missnoje

Riksväg blev ett lapptäcke

Trafikanterna i Malungsområdet rasar mot den usla beläggningen på riksväg 71 norr om Malung. Vägen har "lagats" och blivit rena lapptäcket. Det är enligt uppgift 400 större lagningar på en sträcka av en mil. En lagning på var 25:e meter.

– Det är inget annat än en stor skandal om Trafikverket tycker att det här ska duga. Vägen är ju som rena potatisåkern, bilen hoppar och det smäller i skarvarna. Och det är även risk för vattenplaning, som jag höll på att råka ut för.


– Samtidigt har man kostat på en siktröjning vid sidan av vägen och det är väl bra för trafiksäkerheten. Men man kan ju också säga att de gjort siktröjning av en potatisåker och det verkar ju onödigt, säger Mats Larsson, Malungsfors, som flera gånger dagligen kör på den miserabla riksvägen.

Flera trafikanter som hört av sig till tidningen tycker att den lappade vägen nu är riktigt usel. Den har rent av blivit sämre än den var före den omfattande lappningen.

– Det här är väl det närmaste järnväg vi kommer för närvarande. Det låter bardong, bardong, bardong i varje asfaltskarv. Och det här är en av länets mest trafikerade vägar med fjälltrafiken till ett av Skandinaviens största turistområden, och därtill alla tunga transporter med långtradare. Jag trodde att det här har gjorts som en spackling, inför en riktig ytbeläggning. Men tydligen inte, säger Kurt Podgorski, kommunalråd i Malung-Sälen.

Till veckan ska representanter för Trafikverket komma till Malung och träffa kommunen. Det mötet är planerat sedan tidigare, men lappvägarna kring Malung kommer att bli ett hett diskussionsämne.

Inför mötet har kommunen skickat en förvarning till Trafikverket om att man vill diskutera de "erbarmligt dåliga vägbeläggningarna i Malungsområdet".

Det gäller inte bara riksväg 71. Även E45 från Malung mot Öje är i minst sagt uselt skick och där får ambulanstransporterna skutta med patienter som ska akut till Mora lasarett med sina olika skador, sjukdomar och smärtor.

Att vägen norr om Malung lappats beror inte minst på att den varit så spårig och ojämn att det inte gått att sköta snöröjningen riktigt under senaste vintern.

– Men som den ser ut nu kan det inte gå mycket bättre att kunna ploga till den kommande vintern. Vägen har redan blivit spårig i lagningarna, plus alla nya ojämnheter som lagningarna medfört, säger Mats Larsson.

Numera är det vanligt att man gör räfflor på kant- och mittlinje på större vägar så att det "durrar" i hela bilen om man håller på att komma utanför körfältet, och risken för att förare kan somna bakom ratten minskar.

– Det behövs inte mellan Malung och Malungsfors som det ser ut i dag. Här är det ingen risk att någon kan somna, säger Mats Larsson.

Tidningen har utan framgång sökt beläggningsansvarig på Trafikverket.

http://www.dt.se/nyheter/malungsalen/1.5026205-riksvag-blev-ett-lapptacke

Telefonstolpar har legat i månader

Alldeles utanför tomtgränsen vid Kjell Petterssons sommarstuga vid Stora Logärden ligger sedan ett halvår tillbaka en hög med gamla telefonstolpar, som misstänks vara impregnerade med arsenik.


Det var i mars som stolparna togs ned, som ett led i Telias arbete med att utveckla det fasta telefonnätet i området.




Kjell Pettersson ringde entreprenören Skanova för att få stolparna bortplockade.
På Skanova lovade man honom att det skulle ske. Men inget har hänt.
Trots att Pettersson hört av sig till Skanova månadsvis sedan dess.
– De har frågat mig om de är i vägen, men det är de ju inte.
– Det är av miljöhänsyn som jag tycker att man ska flytta på dem, säger Pettersson.
Petterssons sommarstuga ligger vid Logärdens utlopp.
Han misstänker att telefonstolparna, som ligger alldeles utanför hans tomtgräns, är arsenikimpregnerade och därmed kan vara en miljöfara.

Från Logärden rinner vattnet via en rad sjöar ända ned till Hofors.
Miljögifter kan ha hamnat i vattnet.

– Det har varit en regnig sommar, vilket inte gör saken bättre, säger Pettersson vidare.

Enligt honom finns flera liknande högar med gamla telefonstolpar på flera platser i området.

Skanova har haft en representant ute i området i helgen, men den personen har inte funnit några högar med telefonstolpar.
– Nej, vi har inte hittat några. Däremot har markägare vi pratat med informerat om att det funnits högar med elstolpar, men det är inte vårt bord.
– Vi har mycket tydliga regler hur och när vi ska ta bort stolparna. Varje stolpe har ett nummer, så får vi bara en bild på stolpen vet vi exakt var stolpen finns, säger Camilla Buzaglo vid Skanova.


http://www.dt.se/nyheter/falun/1.5015063-telefonstolpar-har-legat-i-manader

Järvsö ligger i Färila

Åtminstone om man får tro Skatteverket som låtit en stor del av Järvsö bära samma namn som grannsocknen.

Många småhusägare från Hennan till Harsa har mottagit fastighetsdeklarationer där Skatteverket döpt värdeområdet för småhustaxering till Färila landsbygd.

– Om de inte ändrar till nästa gång vägrar jag att betala fastighetsskatt, säger Cecilia Bruce från Järvsö.

– Jag brinner för Järvsö, jag vill inte läsa att jag bor i Färila, tillägger hon och beskriver att hon "hoppade högt" när hon såg att myndigheten döpt området kring hennes hem i Hästberg söder om Harsa till Färila landsbygd.

Att tillhöra samma värdeområde som Färila är inget Cecilia Bruce motsätter sig, allt handlar om namnet, menar hon.


– Om de skrivit Järvsö landsbygd hade de blivit upprörda i Färila. De borde undvika att använda sockennamn, det är alldeles för känsloladdat. Men Skatteverket förstår sig kanske inte på känslor.

På Skatteverket beklagar man om boende i andra socknar än Färila känner sig förolämpade av namnet och välkomnar fastighetsägare att inkomma med nya namnförslag innan nästa deklarationsblankett skickas ut 2015.

– Man har störst chans att få igenom förslaget med neutrala namn som samtidigt säger något om var vi befinner oss, säger Louise Enström på Skatteverket.

Ett sådant namn har Cecilia Bruce redan funderat ut.
– Nordvästra Hälsingland tycker jag skulle låta bättre, säger hon.


http://helahalsingland.se/ljusdal/jarvso/1.4091691-jarvso-ligger-i-farila

Bärgades - efter tre timmar

Vid åttatiden i morse svängde Gunnar och Ulla Senbom av från E4:an utanför Luleå för vidare färd på väg 97 mot Gammelstad. Precis efter avfarten upp på väg 97, havererade bilen. De ringde efter bärgning men fick vänta - i tre timmar.

Gunnar och Ulla Senbom är bosatta i Säter i Dalarna och skulle hälsa på släktingar i Gammelstad. Klockan åtta, efter att bilen havererat, ringde de till sitt bärgningsföretag.
Enligt uppgift till NSD, skedde något missförstånd vid mottagningen av larmet och bärgaren åkte iväg på ett annat larm. Gunnar och Ulla Senbom fick vänta.
Vid klockan nio observerades ekipaget ståendes med varningsblinkers på väg 97. Två timmar senare besöker NSD de strandsatta.
- Det tar en jäkla tid, säger Gunnar Senbom, som ändå håller humöret uppe. Vi kan sova över här om det kniper!
Klarar krisen
De har allt de behöver i sin husvagn.
- Fast det är inte roligt att stå här vid vägen, säger Ulla Senbom.
Just som NSD intervjuar paret, kommer bärgningsbilen och tar hand om bilen och husvagnen. Då är klockan 11:00 och paret har väntat i tre timmar.

http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=7071654

Fick parkeringsböter - fast han hade betalat

Lars Göran Hugosson i Brickebacken är förbannad. Den 2 juli betalade han in en parkeringsavgift för sin bil på 30 dagar till Q-park och åkte sedan bort. Några dagar senare var företaget G4S där och lappade bilen.

När Hugosson kom hem igen hade han fått krav på en kontrollavgift på 400 kronor från inkassoföretaget Hojab.
 – Jag åkte direkt till G4S och visade upp biljetten och där sa dom att det måste blivit något fel men att jag var tvungen att betala avgiften på 400 kronor i alla fall. Jag förstår inte varför dom inte bara kunde riva lappen.
– Till mig sa dom att om avgiften gått in i datasystemet så går det inte bara att ta bort den. Vad är det för konstigt system?
Lars Göra Hugosson blev så ilsken att han gick till polisen i Örebro för att anmäla Hojab för att ha skickat ut falska fakturor. Men polisen var, enligt Hugosson, inte intresserad av att ta emot en sådan anmälan.


Tänker inte betala
– Det är för jävligt, säger han. Men jag tänker inte betala avgiften till Hojab. Det ska bli intressant att se om de skickar Kronofogden på mig. Men jag har kvar både kvitton och biljetten som visar att jag betalt som jag ska.
– Det känns som det är jag som är boven i dramat, säger han.
– Jag har väl ibland gjort fel och fått parkeringsböter men då får man ju stå sitt kast. Men den här gången har jag gjort rätt.
– Och försöker man ringa till de här företagen så får man ju sitta i timmar för att få svar. Det har jag inte tid med.
 – Men de lever väl på att folk tröttnar och betalar till slut. Men det tänker jag som sagt inte göra.
NA har varit i kontakt med G4S för att få en kommentar men företaget har valt att inte uttala sig om ärendet och varför ”bötes-lappen” inte går att riva.

http://na.se/nyheter/orebro/1.1761705-fick-parkeringsboter-fast-han-hade-betalat

Använder skogsdunge som toalett

Tussar av toalettpapper och en lukt som avslöjar att man gjort mer än urinerat i skogsdungen. Det är vad som möter Djupviksbon Arnold Stenman på hans dagliga motionsrunda.
- Så här ska vi inte ha det, säger han.

Under Nolia hyrs fotbollsplanerna på Norrstrand ut som husvagns- och husbilsparkering för 50 kronor dygnet. Området har dusch och toalett i den äldre röda servicebyggnaden, fast det är inte alla som använder den. En del har istället valt att använda skogen bakom Norrstrandslogen för sina behov.
- Jag tycker att vi ska ha en ren stad. Vi ska inte ha det så här, säger Arnold Stenman.
Han bor i närheten och brukar varje dag motionera runt Djupviken, bland annat förbi "skogstoaletten" som dykt upp under den här veckan.
- Det är ungdomar som tränar fotboll här. Slänger de jackan på marken utan att titta efter före kan det bli obehagligt, säger Arnold Stenman.
"Eget bevåg"Det är Piteå IF som står för parkeringen. Ordföranden Lennart Lindgren påpekar att det rör sig om just en parkering, och inte en camping.
Varför har ni inte ställt upp några bajamajor?
- Det finns dusch och toalett i den gamla servicebyggnaden, säger han.
Han blir förvånad över att Noliabesökare väljer att göra sina behov i skogen istället för servicebyggnaden.
- Går de in där gör de det på eget bevåg, säger han.

http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/senaste_nytt/artikel.aspx?ArticleId=7077287

Påkörd cyklist överklagar böter

Det var Mikaela Berglund som skadades i onsdagens trafikolycka på övergångsstället och sedan fick böter för att hon bröt mot sin väjningsplikt som cyklist.
Dagen efter olyckan tycker hon inte att hon var ensam ansvarig.
– Jag kommer att överklaga böterna, ­säger hon.

Hon cyklade på onsdagen över övergångsstället där Drottninggatan korsar Kaplansgatan vid Heliga Trefaldighetskyrkan. Hon körde ihop med en bil som kom samtidigt och for handlöst i gatan.
– Jag har skrubbsår, en bula i huvudet och är öm i stort sett överallt, berättar hon dagen efter.
Eftersom cyklister alltid har väjningsplikt på övergångsställen (om de inte kliver av cykeln och går) utfärdade polisen omgående trafikböter på 1 000 kronor.
– Polisen stod och väntade på mig när jag kom ut från traumarummet på akuten. 20 minuter efter förhöret där ringde de och sa att jag skulle få böter.
Hon fick veta att det skulle bli rättegång om hon inte godkände böterna.
– Jag var lite omtumlad och tyckte inte att det lät kul med rättegång, så jag protesterade inte, berättar hon.
Dagen efter har hon ändrat sig. Hon kommer att överklaga böterna.
– Jag säger inte att jag själv har gjort allt rätt. Men jag tycker inte att det bara var mitt fel.
Mikaela säger att hon inte cyklade särskilt fort, att hon tittade åt båda håll när hon närmade sig övergångsstället.
– Sedan dök bilen bara upp, och den kan inte ha gått särskilt sakta. Dessutom har jag en minnesbild av att föraren verkade titta ner på något. När vi krockade tittade hon upp och såg helt chockad ut.
Mikaela brukar cykla Drottninggatan ut mot Boulognern.
– Just nu känns det som om jag aldrig mer vill passera den där platsen.
Hon tycker att trafiken borde regleras så att ­bilar och cyklar inte möts på samma sätt som nu.
– Ett rödljus, eller vad som helst, säger hon.

http://arbetarbladet.se/nyheter/gavle/1.4961835-pakord-cyklist-overklagar-boter

Måkebråk stjeler nattesøvn

I et fortvilet brev til Bergen kommune ber et samboerpar i Bergen sentrum om hjelp.

I hele sommer har 40 måker holdt paret våkne nattetid. I brevet skriver Line Grindheim i Daniel Hansens gate 12 A blant annet:
«Vi bor i Bergen sentrum og er svært plaget av måkeskrik nattetid! Jeg har observert dem for å se hva de gjør og hvorfor de gjør det. Måkene samles og suser rundt i gatene time etter time og skriker og lager bråk tilsynelatende uten grunn! Det er ikke noe spesielt mye boss som slenger rundt her heller, så jeg skjønner ikke hvorfor de har slått seg ned akkurat her.»

Overfor BT anslår hun antallet til rundt 40 måker, som fra tidlig i mai og ut hele juli har laget et forferdelig lurveleven nesten hver eneste natt.
I brevet til kommunen heter det:
«De samler seg på biltak og midt i gatene i store grupperinger, og flyr frem og tilbake og skriker! Bilene er nedlesset i måkeavføring. Vi sover med «sov-i-ro» om natten, men likevel støyer de slik at vi våkner mange ganger. Er det noe Bergen kommune kan hjelpe med?»

Oppdrar ungene om natten

- Vi vet måker trekker innover til byene for å finne mat. Og at de ofte bygger reir på flate tak. Men det er ikke slike tak her i nærheten. Så det kan ikke være for å forsvare ungene at de bråker slik. Vi skjønner bare ikke denne terroren de utsetter oss for, sier Grindheims samboer, svenske Mateusz Rychlik.
- På meg virker det som om måkene rett og slett bruker nettene til å oppdra yngre måker. At alt bråket er en slags læreprosess. Jeg vil for all del ikke fremstå som en dyrehater, som ønsker måkene vondt. Jeg ber rett og slett om hjelp slik at jeg får sove om nettene, sier Line Grindheim.

Kommunen kan ikke hjelpe

Grønn etat i Bergen kommune har tatt saken på alvor, men kan lite gjøre.
- Det er et generelt fredningsprinsipp i viltloven, og måker er en naturlig del av livet i en by ved sjøen. Ikke usannsynlig dreier det seg her om fiskemåker, som er i sterk nedgang på kysten, og som dermed er såkalt rødlistet. Det er likevel registrert en viss oppgang for arten i byer der næringstilgangen kan være bedre og det finnes hekkemuligheter på flate tak. Det skal imidlertid svært mye til for at skadefelling av en rødlistet art kan gjennomføres. Forebyggende tiltak vil være første skritt. For eksempel ved å hindre at måker kan slå seg ned på tak. Fysiske hindringer må da gjennomføres av huseier, sier seksjonsleder Tom Sandahl i Grønn etat.
- Så dere kan ikke hjelpe?
- Bare hvis årsaken er søppel og matrester. Da kan kommunen bidra. Men slik jeg oppfatter brevet er ikke det årsaken til problemet, sier Sandahl.

- Dette må vi leve med

Om samboerparet skulle klage videre til Fylkesmannen i Hordaland, får de neppe mer støtte.
- Vi lever i et økosystem. At sivilisasjonen blir plaget av dyr og fugler er et ikke-tema, med mindre de gjør reell skade. Måkene kom nok lenge før oss, og vi løser ikke noe problem ved for eksempel å skyte dem. Reglene er de samme om det handler om en art som ikke er truet, sier seniorrådgiver Anniken Friis ved Miljøvern- og klimaavdelingen hos Fylkesmannen i Hordaland.
- Men stadig flere måker trekker innover til byene?
- Ja, også fordi vi innbyr dem, blant annet med flate tak til hekking, sier Friis

http://www.bt.no/nyheter/lokalt/Makebrak-stjeler-nattesovn-2743274.html

Utan internet ingen rabatt

Roland Gustafsson hade handlat för närmare 2 000 kronor hos Jula i Borlänge. Kassörskan tyckte att han skulle gå med i medlemsklubben och få rabatt. Men det visade sig omöjligt då Roland Gustafsson bojkottar internet.
Roland Gustafsson handlar både privat och i jobbet som slöjdlärare ofta hos Jula. Den andra juli hade han köpt en domkraft och andra saker för omkring 2 000 kronor. När kassörskan föreslog att han borde bli medlem för att kunna ta del av rabatter och erbjudanden tyckte han att det lät som en bra idé.
– I informationen bad de om leg och så, och sedan frågade de efter min e-postadress. Det har jag ingen, sa jag.

Personalen förklarade att i så fall kunde Roland Gustafsson tyvärr inte bli medlem. De föreslog att han i stället skulle ange en väns e-postadress.
– Det tyckte jag var förnedrande, som om jag vore en tonåring som lånade någon annans leg! Jag sa att vi kunde lösa problemet genom att jag helt enkelt slutade handla hos dem.

Roland Gustafsson håller sig uppdaterad genom att läsa Dala-demokraten på morgonen och titta på nyheterna på kvällen. Han har mobiltelefon. Vill hans kollegor på Fornby folkhögskola nå honom kan de lämna en lapp.
– Jag hade en dator stående här i två år, men jag hade aldrig tid att öppna den. Att komma i håg en massa lösenord, det är inte min grej. De bönder som handlar på Jula tror jag inte heller är på internet särskilt mycket. Inte tror jag att vi har blivit lyckligare av datorer.

Han tycker att det är konstigt att företaget inte kan erbjuda någon annan lösning.
– Förr i tiden hade kunden alltid rätt.
Sara Hällgren, chef för Julas medlemsklubb, Måste man ha e-post?
– Ja, det måste man faktiskt ha. Det står till och med i villkoren. 
Borde inte det viktigaste kriteriet vara att man är kund hos er?
– Det finns inga alternativ. För att vi ska kunna bedriva kundklubbsverksamhet på ett kostnadseffektivt, tidseffektivt och miljömässigt vis så gör vi utskicken genom e-post.
Kunden reagerar på att han ändå får en massa reklam hem. Det är väl inte så miljömässigt? Kan ni inte lika gärna skicka ett erbjudande hem då?
– Den adresserade reklamen är någonting helt separat. Ett erbjudande ska vara individuellt anpassat och kanske bara gäller en mycket begränsad tid. Då hinner vi inte trycka upp ett vykort.
Kan du förstå att han känner sig orättvist behandlad?
– Det är en strategisk fråga. Vi har tagit det här beslutet och det står vi för. Han är inte diskriminerad från att handla på Jula.

http://www.dalademokraten.se/Borlange/Utan-internet-ingen-rabatt-/

Dyrt och krångligt glömma väska på tåget

18 dagar och 280 kronor senare. Det krävdes både tid och pengar för Bengt Holmquist att få tillbaka ryggsäcken, som han glömde på tåget i Lund.
– SJ har tappat kundperspektivet helt och hållet!

Den 5 juli åkte Bengt Holmquist till Skåne för att besöka sin syster i Staffanstorp. När han klev av i Lund råkade han dock glömma kvar sin lilla Fjällräven-ryggsäck under stolen i kupén.
När han upptäckt att han glömt ryggsäcken på tåget försökte han ringa SJ:s kundtjänst, men fick oklara besked om var väskan kunde vara. Dagen därpå åkte han och systern in till Malmö, för att se om väskan lämnats in som hittegods där. Då fick han veta att de inte tagit emot hittegods där på flera år – det finns bara en hittegodsavdelning och den är i Stockholm.
– I Malmö sa de att väskan redan skickats till Stockholm, men när jag ringde till hittegods sa de att det kunde ta två veckor tills bagaget dök upp hos dem. Det var väldigt förvirrat.
Det dröjde ända tills den 23 juli för ryggsäcken att komma hem till Bengt Holmquist i Falun. För detta fick han dessutom betala 280 kronor till Bagport Sweden AB, SJ:s leverantör av hittegods. De har kontor på centralstationen i Stockholm.
Bengt Holmquist är väldigt missnöjd med servicen:
– Nu hade jag inget värdefullt i väskan, men ofta kan folk ha med sig pengar och pass. Och utlänningar som turistar i Sverige har inte en chans när det tar så lång tid.

Han är även kritisk till att antalet resebutiker minskar. I slutet av juni stängdes till exempel SJ:s resebutik i Falun, så nu är Borlänges den enda som finns i Dalarna.
Bengt Holmquist har försökt få tag i SJ:s kundtjänstchef för att framföra sina synpunkter, men lyckades inte.
– Det är bättre att slå mot huvudet än mot underhuggarna. Service handlar mycket om att rätta till fel, men här verkar det vara ett exempel på när cheferna inte har kontakt med den yttre verksamheten utan bara tänker på att spara pengar. SJ har tappar kundperspektivet helt och hållet. Förr fanns det hittegods på nästan alla stationer – servicen behöver få en renässans.
Detta är inte första gången som Bengt Holmquist tagit upp kampen mot makthavare, myndigheter och företag. Han anser att fler måste säga i från om det ska bli någon bättring.
– Det hjälper inte att knyta näven i byxfickan, för då klampar bara dumskallarna på. Man kanske inte kan åstadkomma några större förändringar, men få in lite grus i maskineriet åtminstone.

http://www.dt.se/nyheter/dalarna/1.4954937-dyrt-och-krangligt-glomma-vaska-pa-taget