tisdagen den 20:e november 2012

De måste leta p-plats för att kunna jobba


Sjukhusets personal har svårt hitta parkering. Varje arbetsdag går det åt tid att hitta en ledig plats. ”Det är skandal”, säger Cornelia Gustafsson, sjuksköterska.

Västerås. Ifrah Höggren, Cornelia Gustafsson och Sophia Mårdh arbetar alla tre som sjuksköterskor på lungavdelningen. Inför eftermiddagsskiften börjar stressen redan innan arbetsdagen. Då gäller det att hitta en parkeringsplats.
När det är som värst kan det ta en timme att lyckas hitta en ledig p-plats och sedan promenera till avdelningen.
– Vi ska inte behöva vara på jobbet en timme innan vi börjar, säger Cornelia Gustafsson.
Personalen får betala 100 kr i månaden för parkeringen. Sophia Mårdh berättar att hon kan tvingas betala för att stå på besöksparkeringen när hon inte hinner hitta en plats på personalparkeringen.
– Jag frågade om jag kunde få tillbaka pengarna. Men det fick jag inte, säger hon.
Ifrah Höggren säger att hon måste ta bilen eftersom hon inte bor i Västerås.
Denise Norström (S), landstingsråd, säger att landstinget i år hyrt in mark av kommunen för att ge fler parkeringsplatser åt personalen. Planen är att de gula husen mittemot huvudentrén ska rivas. Det arbetet beräknas börja nästa år.
– De ska lämna plats åt både grönytor och parkeringsplatser, säger Denise Norström.
http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.1886952-de-maste-leta-p-plats-for-att-kunna-jobba

onsdagen den 14:e november 2012

18-åriga Ida blev inlåst i bussdepån



Ida Karlsson Lalander, 18 år, skulle kliva av bussen i Hylte – men vaknade upp inlåst på bussdepån i Halmstad. En otäck upplevelse mitt i natten.
– Hallandstrafiken borde kolla igenom bussen, säger hon.
Det var efter en halloweenfest i Halmstad som Ida Karlsson Lalander ensam tog bussen hem till Hylte vid 02.35 på lördagsnatten vid halloween.
Som många gånger förr somnade hon. Tidigare har hon alltid blivit väckt av busschauffören vid ändstationen, men inte den här gången.
Hon sov så gott att hon inte vaknade förrän bussen stod på bussdepån i industriområdet vid järnvägsspåren nära Margaretagatan i Halmstad. Låst, släckt och övergiven.
Klockan var omkring halv fem och bussen hade för länge sedan varit i Hylte och vänt. Ida var ensam kvar och rädslan växte när det gick upp för henne var hon befann sig och att hon var inlåst.
– Jag var livrädd, jag var i chock. Jag trodde att jag skulle bli kvar där hela natten och det kändes inte jätteroligt, berättar Ida.
Hon var precis beredd att slå sönder en ruta för att ta sig ut när hon såg en buss svänga in på området.
Ida bankade och skrek och lyckades påkalla, det hon trodde var, en annan busschaufförs uppmärksamhet. Han kom och släppte ut den skräckslagna halloween­sminkade zombien och lovade att köra henne in till stan.
Av någon anledning, som Ida inte riktigt uppfattade, släppte han dock av henne redan vid grindarna, mitt i det mörka industriområdet, kilometer utanför stan. Ida hade ingen aning om var hon befann sig i den stunden.
– Den vägen är inte kul att gå själv när det är mörkt och jag visste inte ens var jag var. Jag gick åt det håll som han hade pekat åt.
Under tiden som hon gick mot stan pratade hon i mobilen med kompisarna och pojkvännen i Hylte som blivit oroliga när hon inte kom hem.
Några vänner i Halmstad kom sedan och hämtade upp henne vid stationen, något hon är mycket tacksam över.
– Jag hade tur att jag hade vänner som hjälpte mig, annars hade jag fått sova på gatan.
Visst har man ett eget ansvar för att själv kliva av bussen, men hon tycker också att Hallandstrafiken borde gå igenom den innan den låses och lämnas.
– Jag tycker att det är väldigt dåligt av Hallandstrafiken att inte ha bättre koll. Speciellt på natten då det är många som somnar. Och det vet busschaufförerna om, säger hon.
Efter det här kommer det dröja länge innan hon vågar somna på bussen hem till Hylte igen.

tisdagen den 13:e november 2012

Malte: Tallriken böjer sig

Barnen på Berghems skola får äta lunch på papptallrikar och med engångsbestick.

Eleverna på Berghems skola äter sedan en vecka sina skolluncher med engångsbestick på papptallrikar. Skolans diskrum är fuktskadat och stängt. Skolan får tillgång till ett nytt kök om två år. Efter en vecka med engångsbestick har eleverna bestämda åsikter om hur engångsmaterialet fungerar.
Malte Hellqvist tycker att tallrikarna är lite för mjuka.
- De böjer sig när man hämtar maten, säger Malte Hellqvist och visar sin rundade tallrik. Andra nackdelar är att plastmuggarna spricker om man håller för hårt i dem och att plastgaffeln går sönder när eleverna ska mosa potatisarna. Eleverna framhåller framför allt att engångsmaterialet inte är miljövänligt.
- Det är dåligt för naturen, säger Love Nylund.
Birgitta Edlund, rektor för skolan, konstaterar att skolbyggnaden är 50 år gammal och aldrig renoverad.
- Renoveringen ligger efter och till slut kommer man då till en sådan här situation, säger Birgitta Edlund. Karin Nylén, fastighetsförvaltare hos Umeå kommun, ger inget besked om hur länge eleverna blir hänvisade till engångsmaterial.
- Det här gäller tillsvidare. Jag kan inte svara på hur länge, säger Karin Nylén.

torsdagen den 8:e november 2012

Tågresa blev bussresa utan mat och dryck


Christoffer Johansson, nio år, gillar tåg. På höstlovet väntade ett äventyr med tågresa på ett nytt, modernt tåg från Boden till Umeå.
I stället blev det en bussresa utan mat och dryck.
appa Urban Johansson berättar att de hade bokat en tågresa för familjen med övernattning i Umeå på sonens höstlov.
- Men tåget blev inställt och i stället fick vi åka buss. Den stannade på några ställen och efter 4,5 timme stannade chauffören vid en gruva för att ta 45 minuters rast.
"Det är dålig stil"Urban Johansson har full förståelse för att chauffören måste ta en rast. Det han är kritisk till är att det varken fanns något att dricka eller äta på bussen.
- Jag tycker det är dålig stil. De borde ha ordnat med förtäring eller så hade de kunnat SMS:a oss på morgonen att tåget var inställt så hade vi tagit med oss matsäck.
Nu hade de inte tagit med något smörgåspaket eftersom planen var att familjen skulle fika i restaurangvagnen.
I stället gick Urban Johansson in på det närbelägna gruvområdet för att se om det fanns någon automat med smörgåsar eller något annat.
- Det fanns det inte, men jag pratade med dem som jobbade där och fick en bit panpizza av dem.
Fyra timmar försenadePizzan gav han till sonen Christoffer och sedan fortsatte färden mot Umeå. Dit kom de vid två-tiden, drygt fyra timmar försenade.
I Umeå fick i alla fall Christoffer Johansson se ett sådant där fint och modernt tåg, som blänker och ser ut som X2000.
Dagen därpå åkte de tåg hem, men med ett gammalt, omodernt tåg.
Familjen köpte biljetten via SJ, men den reste med Norrtåg och där hänvisar man till Lena G Olsson, marknads- och affärsutvecklingschef Botniatåg AB. NSD har sökt henne för en kommentar, utan att lyckas nå henne.


tisdagen den 6:e november 2012

Oroas över vattenfyllt vägbygge i Bredsand


”Jag är rädd att ett barn ska ramla i och drunkna”

Upprustningen vid busshållplatsen i Bredsand har blivit en fara för barn.
Det menar Bredsandsbon Mikael Eriksson som är kritisk till hur lätt diket förvandlas till en djup vattenfylld livsfara.
– Det räcker med några centimeter vatten för att ett barn ska drunkna, säger han.

Relaterat

Bygget vid busshållplatsen i Bredsand har stått påbörjat i flera veckor. Men än är det inte färdigställt. Och det menar ­Mikael Eriksson har utvecklats till en ren fara. Den djupa fåran längs vägkanten fylls snabbt med vatten vid regnväder och i fredags förmiddag var djupet närmare 30 centimeter.
– Jag tycker det är otäckt. Och så säger de att det är avspärrat, säger han och syftar till markeringarna som står uppställda vid vägbanan.
Mikael Eriksson berättar att han ringt och påtalat problemet två gånger till kommunen, men att han fått till svar att föräldrarna har ett ansvar att se till att barnen inte ramlar i. Men glesa markeringar hjälper inte menar Bredsandsbon som nu vill se att diket fylls igen.
– Jag tycker inte att man ska lämna saker så att risker kan uppstå.
På kommunens gatuavdelning säger vägingenjör Sonny Andersson att de är medvetna om det riskfyllda diket i Bred­sand.
– Jag har varit i kontakt med vår projektledare i dag (läs i fredags) och han har pratat med entreprenören. Det är inte bra där ute och entreprenören har lovat oss att åtgärda det, säger han.
Han kan inte säga när eller hur de ska ta itu med problemet men om det inte sker snart ska kommunen kontakta entreprenören NCC Constructions igen.
– Vi får säga åt dem att åtgärda det snabbt, säger Sonny Andersson.